Institutionen för medicinska vetenskaper

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin innefattar forskning om betydelsen av miljöfaktorer och deras exponering för hälsa i ett brett perspektiv och omfattar alla åldersgrupper. Miljöfaktorerna kan hänföra sig till både arbetsmiljön, inomhusmiljön och utomhusmiljön, och exponeringen kan vara såväl fysisk, kemisk, biologisk, psykosocial som organisatorisk. Forskningsmetodologin vi använder består både av epidemiologiska metoder, antingen avseende speciella grupper eller den allmänna populationen, och av experimentella interventionsstudier.

Ett av våra fokusområden är hälsoeffekter av inomhus- och utomhusmiljön.  Våra studier har exempelvis genomförts i skolor, förskolor, sjukhus och djurstallar. I olika studier har bland annat effekter på luftvägarna, joniserande strålning, fysisk aktivitet eller belastning i arbete och på fritid, buller kopplat till hörsel studerats. I vår forskning studerar vi också miljögifters betydelse för uppkomsten av de stora folksjukdomarna. Vidare fokuserar vår forskning på arbetsorganisation, sociala faktorer inklusive invandrarbakgrund, samt arbetsplatsens utformning och dessas betydelse för den goda arbetsmiljön, hälsa och produktivitet. Vi utvecklar och använder olika mätningar för fysisk aktivitet, lungfunktion, sömn och organisatorisk rättvisa.

 Vi har ett omfattande internationellt samarbete, såväl inom Europa som med många asiatiska länder.

Professor Manus Svartengren är forskningsgruppsledare. Men många forskningsprojekt drivs inom gruppen och dessa leds av olika projektledare:

Guihong Cao

Teresia Nyman

Monica Lind

Professor Dan Norbäck

Martin Tondel

Lena Elfman, Anna Rask Andersen

Robert Wålinder

Professor Magnus Svartengren

Greta Smedje                   

Martin Anderson             

Guihong Cai

EpiHealth kohort om sömnproblem och lungfunktion

Ansvarig: Guihong Cai
Period: 2011-2019

EpiHealth (Epidemiologi för hälsa, www.epihealth.se) är ett storskaligt forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet. Projekt har 19,135 deltagare hos medelålders och äldre personer (45-75 år gammal). EpiHealth syftar är att kartlägga orsakerna till våra vanligaste folksjukdomar. Tidigare studier har visat att sömnstörningar/sömnproblem har negativ inverkan på livskvaliteten såsom diabetes, hjärtinfarkt, demens och dödlighet. Denna delstudie av EpiHealth kohort handlar om kopplingen mellan lungfunktion och sömn (t.ex. insomnia och sömnapne), sömnstid, viktuppgång, fetma, central fetma och miljöpåverkan och livsstilsfaktorer. Ytterligare forskning är nödvändig t.ex. fokus på sömnkvaliteten och så att i en framtid skall kunna förebygga och behandla dessa

Teresia Nyman

Handintensivt arbete: en metodik för riskbedömning, medicinska kontroller och utvärdering.

Ansvarig: Teresia Nyman
Period: 2017-2019

Syftet med projektet är att, i samverkan med relevanta intressenter vidareutveckla, testa samt utvärdera en modell för medicinska kontroller vid handintensivt arbete med avseende på genomförbarhet (nytta och värde för arbetsgivare och anställda) samt effekter på arbetsrelaterad ohälsa och förbättrad arbetsmiljö. Projektet förväntas specifikt öka kunskapen om effektiv och genomförbar metodik för genomförande av MKA vid handintensivt arbete, samt mer generellt ge underlag till Arbetsmiljöverket med avseende på relevanta nyckeltal och faktorer för uppföljning och utvärdering i tillsynsarbetet när det gäller tillämpning och effekter av föreskrifter. Dessutom förväntas projektet bidra med kunskap om könsskillnader med avseende på exponeringar och ohälsa i en rad branscher med handintensivt arbete där kvinnor är överrepresenterade.

Monica Lind

Påverkar exponering av perfluorerade ämnen risken att drabbas av kardiometabola sjukdomar?

Ansvarig: Monica Lind
Period: 2015-2019

Tidigare studier har visat på kopplingar mellan miljögifter, som PCB, bekämpningsmedel, bisfenol, ftalater och kardiometabola störningar. I detta forskningsprojekt studerar vi nu om en annan typ av miljögifter s.k. perfluorerade ämnen (förkortas PFAS) kan ge liknande störningar. Vi använder oss av data från PIVUS-kohorten (1016 män och kvinnor, alla 70 år under 2001-2004) där 14 olika PFAS mättes i serum. Upprepade mätningar genomfördes vid 75 (n=826) och 80 (n=606) års ålder. Den övergripande hypotesen för projektet är att PFAS via påverkan på hormoner som styr fettmetabolismen påverkar fett-metabolismen och att denna påverkan leder till exempelvis ökad mängd bukfett, förändrade nivåer av blodfetter och fettsyror som kan inducera framtida kardiometabol sjukdom.

Relevanta publikationer:

Bidrar utvecklingsexponering för Bisfenol A till uppkomst av fetma och benskörhet?

Ansvarig: Monica Lind
Kontaktperson: Linda Dunder
Period: 2013-2019

Redan på 30-talet visste man att bisfenol A (BPA) hade östrogena egenskaper och BPA var därför tänkt att lanseras som ett läkemedel. BPA gick emellertid ett annat öde till mötes. På 50-talet upptäcktes ämnets egenskaper som plasthärdare och sedan 1957 används BPA storskaligt vid plastframställning. BPA används bland annat vid tillverkning av polykarbonatplast (PC) och som tillsats i andra plaster, samt i epoxy-fenolbeläggningar som används t.ex. på insidan av konservburkar och vattenledningar (s.k. relining). BPA och dess analoger används idag inte bara i plaster utan också i t.ex. tryckfärger och kassakvitton. Vi exponeras därför för BPA inte bara via födan utan också via dricksvatten, samt från damm och det är därför inte förvånande att man kan detektera BPA i cirkulationen hos nästan alla människor som undersökts. BPA är på grund av sina hormonstörande egenskaper idag en mycket omdebatterad kemikalie och fastän hundratals experimentella studier och flera epidemiologiska studier har visat på möjliga skadliga effekter av BPA på hälsan så efterfrågar myndigheterna fortfarande mer data för att kunna fatta beslut om reglering av BPA. Inga tidigare studier har undersökt hur benvävnaden påverkas av BPA eller om balansen mellan fett- och benvävnad störs av tidig exponering för BPA. Det övergripande syftet med detta forskningsprojekt är därför att i en råttmodell undersöka om tidig lågdosexponering (i moderlivet och under digivningsperioden) för BPA stör den känsliga balansen mellan fettväv och benväv och om detta i så fall orsakar bestående förändringar. Sådana förändringar skulle i vuxen ålder kunna manifesteras som fetma och/eller benskörhet.

Relevanta publikationer:

Dan Norbäck

Skolor i Europa och Asien - samBand mellan skolmiljön och astmasymptom, rinit, luftvägsinfektioner och sjuka hus symptom (SBS)

Ansvarig: Professor Dan Norbäck

Samband mellan skolmiljön och astmasymptom, rinit, luftvägsinfektioner och sjuka hus symptom (SBS) studeras inom ramen för flera skolmiljöprojekt, både multicenterstudier inom EU och nationella skolmiljöstudier i Sverige, Island, Kina, Japan, Sydkorea, Malaysia, Indonesien, Iran, Thailand och Kambodia. I Sverige och i Kina har även studerats hälsosamband för innemiljön i förskolor. En rad vetenskapliga artiklar har publiceras. Fuktskador och mögel samt halt av mikrobiella komponenter från mögel och bakterier (t.ex. mögel DNA och endotoxin) i damm från skolorna är viktiga riskfaktorer. Bland andra riskfaktorer i skolan kan nämnas pälsdjursallergen, partiklar (PM10), otillräcklig ventilation (CO2 halt) och luftföroreningar från utomhusluften.

Riskfaktorer för astma, rinit och luftvägsinfektioner i bostadsmiljön i bostadsmiljön

Ansvarig: Professor Dan Norbäck

Juan Wang är doktorand inom projektet. Samband astma, rinit och luftvägsinfektioner i bostadsmiljön studeras hos slumpvis valda vuxna i allmänbefolkningen i Sverige och Kina. Data om hälsa och bostadsmiljön har samlats in genom standardiserade frågeformulärsstudier. I ett delurval av bostäderna görs byggnadsinspektioner och mätningar av inomhusmiljön. Flera artiklar har publicerats inom projektet. Fukt och mögel i bostaden, samt otillräcklig ventilation var viktiga riskfaktorer för astma, rinit och luftvägsinfektioner. Fukt i golvkonstruktionen var en viktig riskfaktor liksom fukttillskottet i bostaden, relaterad till den absoluta luftfuktigheten. Bland andra signifikanta riskfaktorer kan nämnas invändig målning, kackerlackor och boende nära hårt trafikerade vägar.

Självskattad hälsa och luftvägssymtom hos piloter-yrkesmässiga och icke yrkesmässiga riskfaktorer

Ansvarig: Professor Dan Norbäck

Xi Fu är doktorand inom projektet. Självskattad hälsa, huvudvärk, trötthet, astma, allergier, luftvägssymptom och symptom från ögon, näsa, hals och huden har studerats hos piloter vid ett skandinaviskt flygbolag. Dessa hälsoutfall har relaterats till personliga riskfaktorer, livsstilsfaktorer såsom motion och övervikt, sense of coherence (SOC), sömnproblem, psykosocial arbetsmiljö, och den fysiska arbetsmiljön. Mätningar av pälsdjursallergen, mögel DNA och flyktiga organiska ämnen av möjligt mikrobiellt ursprung (MVOC) har mätts ombord på flightdäck och i kabinen. Projektet omfattar både prevalensstudier och en treårsuppföljning av en kohort av piloter.

Magnus Svartengren

Arbetsställningars betydelse för besvärsuppkomst i nacke-skuldra – exponerings-responssamband och referensvärden från tekniska mätningar

Ansvarig: Magnus Svartengren
Kontaktperson: Peter Palm

Period: 2016-2017

Belastningsskador i nacke och axlar är ett stort samhällsproblem. Att arbeta med lyftade armar kan innebära en risk för skador. Riskbedömningar av belastande armarbete blir mer tillförlitliga då de kompletteras med accelerometrar. Men det saknas riktvärden från sådana mätningar för att värdera vad som är en skadlig belastning.
Syftet är att analysera samband mellan arbete med lyftade armar och besvär i nacke och axlar.
Data från överarmsposition under flera arbetsdagar per person på ca 700 personer från 3 olika branscher kommer att analyseras.

Projektet sker i samarbete med Karolinska Institutet och Det Nationale Forskningscenter for Arbejdsmiljo i Danmark. Projektet är finansierat av AFA försäkring D nr 150035

STAMINA - Strukturerat och tidseffektivt arbetssätt genom metoder för ett inkluderande arbetsliv.

Ansvarig: Magnus Svartengren
Period: 2016-2019

I Sverige finns sedan 2001 Arbetsmiljöverkets föreskrift om Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) (AFS 2001:1) och sedan 2015 även en föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Föreskriften om SAM är, när den tillämpas, mycket effektiv men den upplevs inte sällan som tidskrävande och abstrakt. Arbetsmiljöverket har uppskattat att en övervägande andel av våra arbetsplatser inte tillämpar systematiskt arbetsmiljöarbete så som det är tänkt. Det brister ofta vad avser konkretisering av mål, kommunikation, delaktighet och uppföljning/utvärdering.  Det finns ett mycket stort behov av strukturerade arbetssätt och redskap för att öka arbetshälsan.

Det övergripande syftet är att följa införandet och användandet av ett strukturerat arbetsmiljöstyrningssystem (STAMINA) för att identifiera faktorer som främjar implementering samt att undersöka effekter avseende bland annat HRI index och upplevd produktivitet över tid. 

En metod för bedömning av arbetsförmåga i befintligt arbete- nyckel för samverkan mellan arbetsledare, anställd och FHV med arbetsmiljö i centrum.

Ansvarig: Magnus Svartengren
Kontaktperson: Sofia Åström Paulsson
Period: 2013-2017

Krav och Funktionsschema (KOF) är en metod för företagshälsovården, med ursprung i Nederländerna och Norge, för bedömning av arbetsförmåga i befintligt arbete. Metoden genomförs som ett strukturerat samtal mellan den anställde och chefen under ledning av en person från företagshälsovården. Under samtalet enas anställd och chef om kravnivå i det aktuella arbetet och därefter om vilken funktionsnivå som den anställde för närvarande har. Sammanställning görs av områden där den anställdes aktuella funktionsförmåga understiger arbetets krav och förslag på åtgärder för anpassning noteras. KOF kan användas i alla typer av verksamhet för att tidigt komma igång med åtgärder vid tecken på sviktande arbetsförmåga och för att utveckla arbetsplatsnära rehabilitering. Syftet med projektet är att undersöka KOF-metodens:

  • användbarhet för anställda, arbetsgivaren och företagshälsovården.
  • inverkan på företagets/arbetsplatsens rehabiliteringsprocess, anställdas sjukfrånvaro och tilltro till chefen (organisatorisk rättvisa).

Martin Tondel

Arbeidsmiljø og helse blant innvandrerpopulasjoner, arbeid og helse – en systematisk litteraturgjennomgang.

Ansvarig: Martin Tondel
Kontaktperson: Bo Johansson

Ett samnordiskt projekt som syftar till att lyfta fram kunskap som kan bidra till bättre arbetsvillkor och miljö för utlandsfödda, inte bara för att reducera skaderisker och ohälsa, utan också för bättre psyko-sociala villkor, motivation och deltagande i arbetslivet. Projektet genomförs under 2017 och finansieras av Nordiska Ministerrådet.

The Healthy Migrant Effect in the Swedish Context

Ansvarig: Martin Tondel

Kontaktperson: Bo Johansson

Studien undersöker huruvida “the healthy migrant hypothesis”*  är giltig i den svenska kontexten och om utfallen i så fall skiljer sig mellan arbetskraftsinvandrare och flyktingar/familjeåterförenings-migranter. Dessutom studerar vi huruvida det finns någon korrelation mellan hälsotillstånd vid invandring och arbetsmarknadsanknytning över tid.

*Healthy migrant hypotesen vilar på iakttagelser att migranter i regel har bättre hälsostatus vid ankomst än den infödda majoritetsbefolkningen, men att de efter 5-10 år konvergerar.

Beräkning av stråldos till jägarfamiljer i Gävleborg, Västernorrland och Upplands län efter Tjernobylolyckan – en pilotstudie

Ansvarig: Martin Tondel
Period: 2013-2017

Syftet är att beräkna stråldoserna till jägarfamiljerna i Gävleborgs, Västernorrlands och Uppsala län efter Tjernobylolyckan. En metod kommer därför att tas fram för att med hjälp av jaktkortsregistret och olika registerdata utveckla en algoritm för att beräkna stråldoserna utifrån markbeläggning av cesium-137 och kroppsinnehåll uppmätt hos jägare av cesium-134 och cesium-137.

Lena Elfman, Anna Rask Andersen

Allergi mot häst - från miljöexponering till diagnostik

Ansvarig: Lena Elfman, Anna Rask Andersen
Kontaktperson: Susanne Victor, doktorand
Period: 2013-2020

Antalet hästar i Sverige är mycket stort och är förstås relaterat till det stora intresse som finns för hästsport– den näst största sporten i landet. För många bidrar samvaro med hästar till en god livskvalitet. Hästallergi innebär därför ett ett problem för många. Allergiska reaktioner utlöses av allergener som består av vattenlösliga proteiner som sprids i små partiklar. Allergener sprids både i luften och exempelvis via kläder och hår och kan därför också påverka människor som själva inte varit nära något djur. Allergener finns bl.a. i djurens hudepitel, mjäll (stöv), saliv och urin. Hästallergener är idag mindre studerade än allergener från andra husdjur och tamdjur. Men fyra hästallergen är identifierade; Equ c1, Ecu c2, Ecu c3 och Ecu c4. Enligt tillgängliga data är Equ c1, ett lipocalin, huvudallergenet.

Syftet med projektet är att analysera skillnader i allergenprofiler i stöv, saliv och urin hos tio vanliga hästraser i Sverige. Vi har tidigare använt oss av ett diagnostiskt ELISA-test för kvantitativ bestämning av hästallergenet Equ c4. Nu pågår även utveckling av antikroppar mot Equ c 1 och c 2. Med dessa verktyg kommer vi att undersöka allergenprofilen hos de olika hästraserna. Därefter kommer vi studera den motsvarande hästallergiprofilen hos astmapatienter. Frågan är om patientens symtom korrelerar med reaktion till de olika hästallergenkomponenterna. Förutom att identifiera hästraser eller individer med låg/annorlunda allergenprofil, kommer vi förhoppningsvis kunna identifiera hästraser som är bättre lämpade för hästallergiska patienter, vilket skulle kunna innebära att de kan ägna sig åt ridsport och få en bättre livskvalitet.

Robert Wålinder

Hälsa och produktivitet bland vårdpersonal i Uppsala län

Ansvarig: Robert Wålinder
Period: 2015-2021

Det är känt att vårdpersonal har höga ohälsotal samtidigt som de utsätts för ovanligt många av arbetslivets riskfaktorer. De vårdanställda är utsatta för bl.a. obekväma arbetstider, långa arbetspass, nattarbete, våld- och hot, stress, underbemanning, tunga lyft, infektioner och smitta, narkosgaser, kemikalier, läkemedelshantering, joniserande strålning, organisationsförändringar, otydlig ledning mm.

Detta aktionsforskningsprojektet avser att interaktivt samla data om yrkes- och livsstilsfaktorer bland vårdpersonal för att skapa en risk- och hälsoprofil. Denna hälsoprofil återförs sedan till den anställda med en uppföljning av hälsodata.

Genom en webb-baserad enkät erbjuds samtliga anställda inom hälso- och sjukvården i Uppsala län svara på frågor om hälsa, arbete och livsstil. För varje anställd skapas en risk- och hälsoprofil som återförs till den anställde, tillsammans med ett evidensbaserat åtgärdsprogram med syfte att reducera risker och främja hälsa. En uppföljning sker efter 3 och 6 år.

Cancerförekomst i Sverige 25 år efter Tjernobylolyckan

Ansvarig: Robert Wålinder
Period: 2012-2018

Sverige erhöll relativt stor del av det radioaktiva nedfallet (jod-131 och cesium-137) från reaktorhaveriet i Tjernobyl 1986. Cesium-137 har en fysikalisk halveringstid på 30 år och inträffade cancerfall sker ofta med en latenstid på 20-30 år efter exponering. Den radioaktiva kontamineringen har haft stora samhällskonsekvenser i vissa delar av Mellansverige där viltkött, insjöfisk, bär och svamp fortfarande har hög radioaktivitet.

Studera om cancerförekomsten är högre i de områden som har högre nedfall av cesium-137 för att avgöra vilka hälsokonsekvenser den radioaktiva kontaminationen har.

Flygning med gammakamera har givit kartor med markstrålningen från cesium-137. Exponering av joniserande strålning från det radioaktiva nedfallet för befolkningen i norra Sverige skattas för deras bostäders värde på strålningskartan. Uppgifter om cancerdiagnos och dödsfall i befolkningen hämtas från nationella cancerregistret vid Epidemiologiskt centrum på Socialstyrelsen. Sambandet mellan bostadens strålvärde och risken att få cancer under 25 år skattas.

Greta Smedje

Sambandsstudie mellan byggnadens status och boendes upplevda innemiljö och ohälsa med hjälp av BETSI-databasen

Ansvarig: Greta Smedje
Kontaktperson: Dan Norbäck
Period: 2013-2017

Forskning har belagt att fukt i byggnader och för låga luftflöden kan ge hälsobesvär. Omfattningen av fuktskador och låga luftflöden i svenska bostäder gör det viktigt att värdera nivåer och flöden och typ av skada i relation till olika hälsosymtom.  Det insamlade BETSI materialet ger en unik möjlighet att studera samband mellan byggnaden som system ända fram till brukaren, liksom metoder för att göra detta. Huvudsyftet med projektet BETSI-DATE (Building Energy use, Technical Status and Indoor environment and Dampness, Air quality, Temperature and perceived indoor Environment and health) är att undersöka bostäder och hur olika slags innemiljöproblem i byggnader med olika inneklimat, luftflöde och fuktskada kan orsaka hälsobesvär. Samband som kan bero på byggnadens karaktär och de boendes beteende vid användning av bostaden samt personrelaterade egenskaper. Med hjälp av BETSI databasen ska vi studera samband mellan;

  • självrapporterad och observerad fukt i bostäder och astmatiska och allergiska symtom och SBS symtom bland vuxna
  • uppmätta luftflöden i bostäder och astmatiska och allergiska symtom och SBS symtom bland vuxna
  • uppmätt rumstemperatur i bostaden och de boendes bedömning av värmekomforten
  • självrapporterad och oberoende observationer av fukt och mögel (valideringsstudie)
  • självrapporterad bedömning av ventilation och inomhusluften och faktiska mätningar av ventilationsflöden (valideringsstudie)

Martin Anderson

Life Gene Spirometry  

Ansvarig: Martin Anderson
Kontaktperson: Mikaela Qvarfordt; Mikaela.Qvarfordt@medsci.uu.se
Period: 2012-2019.

Lifegene är en forskningssatsning genomfördes som ett samarbetsprojekt mellan sex medicinska fakulteter i Sverige. Data samlas in genom frågeformulär, blod- och urinprover tillsammans med fysiologisk testning, inklusive spirometri, i syfte att skapa nya verktyg för att bedöma, förebygga och behandla våra vanligaste sjukdomar. Vi har ansvar för spirometri kvalitet och användning. Ett stort antal individer ur befolkningen mellan 18-45 år har undersökts. Hittills har 9000 lungfunktionsundersökningar kvalitetsgranskats och resultat visar på att direkt feedback vid undersökningstillfället är av stor betydelse och att man kan genomföra testning med mycket hög kvalitet även efter en mycket kort (timmar) utbildning av testpersonal.