Institutionen för medicinska vetenskaper

Reumatologi

Forskargruppen i reumatologi leds av professor Lars Rönnblom. Reumatiska sjukdomar dvs inflammatoriska och autoimmuna tillstånd, drabbar en stor del av befolkningen och orsakar mycket lidande, funktionsnedsättning och kostnader. Dessa sjukdomar har sin grund i en oförmåga i det egna immunsystemet att skilja på kroppsegna och kroppsfrämmande ämnen, vilket kan leda till en immunologisk attack på kroppens egna organ (leder, hud, njurar m fl). Orsaken till denna felaktighet i immunsystemet och eventuellt utlösande faktorer är till stor del okända.                                                                                                                                            

Det övergripande målet för reumatologins forskargrupper är att förstå de bakomliggande orsakerna till uppkomst och utveckling av olika reumatiska sjukdomar, eventuella riskfaktorer för sjukdom och associerade komplikationer. På sikt kan sådan kunskap leda till utveckling av bättre diagnostiska metoder och behandlingar. Våra huvudsakliga forskningsområden är fokuserade på systemisk lupus erytematosus (SLE), Sjögrens syndrom, ANCA-associerade vaskuliter samt samband mellan reumatiska sjukdomar och lymfomutveckling.

Från vänster: Maija-Leena Eloranta, Lars Rönnblom, Lisbeth Fuxler, Johannna Sandling, Erik Hellbacher, Gunnel Nordmark, Karolina Tandre, Lilian Vasaitis, Gunnar Alm, Eva Baecklund, Andrei Alexsson, Carin Backlin, Karin Hjorton.

Inom forskargruppen för reumatologi pågår, under ledning av docent Eva Baecklund, även studier kring utvecklingen av lymfom och andra tumörsjukdomar hos patienter med olika reumatiska sjukdomar.

Pågående projekt

Projektgrupp Systemisk autoimmunitet,
Lars Rönnblom, Maija-Leena Eloranta, Gunnel Nordmark


Här kan du läsa mer om de projekt som drivs av Projektgruppen Systemisk autoimmunitet, eller lite fylligare på sida med engelsk text.


Projektgrupp Lymfom och vaskulit
Eva Baecklund, Ann Knight

Här kan du läsa mer om de projekt som drivs av Projektgruppen för lymfom och vaskuliter.

Projektgrupp Systemisk Autoimmunitet

Systemisk lupus erythematosus (SLE) betraktas som prototypen bland de systemiska autoimmuna sjukdomarna då dessa patienter kan drabbas av inflammation i kroppens samtliga organ. Vid SLE bildas antikroppar mot cellers kärnstrukturer och det sker en kontinuerlig produktion av ett kroppseget protein, interferon, som normalt produceras hos friska individer vid virusinfektion. Hos patienter med SLE och andra reumatiska sjukdomar såsom Sjögrens syndrom, systemisk skleros och myosit föreligger ett aktiverat interferonsystem med en kontinuerlig interferonproduktion, trots att ingen infektion kan påvisas. En aktivering av interferonsystemet hos dessa patienter stimulerar immunsystemet och underhåller den autoimmuna processen. Vi har under många år studerat hur interferonsystemet bidrar till uppkomsten av SLE och andra systemiska autoimmuna sjukdomar.  Vi har klarlagt många av de centrala sjukdomsmekanismerna och försöker nu i detalj klarlägga hur interferonsystemet aktiveras och regleras vid SLE och andra autoimmuna sjukdomar för att därigenom bidra till utvecklingen av nya terapier.

Vi studerar också de bakomliggande ärftliga faktorerna till aktiveringen av interferonsystemet och hur de gener som är kopplade till ökad risk för sjukdom bidrar till att sjukdom uppkommer och de olika kliniska symtomen. Vårt största projekt kallas DISSECT (”Dissecting disease mechanisms in three systemic inflammatory autoimmune diseases with an interferon signature”) och är ett internationellt samarbete omkring sjukdomarna SLE, Sjögrens syndrom och myosit.  Detta projekt är ett nära samarbete med AstraZeneca/MedImmune och syftet är att försöka förstå orsaker och sjukdomsprocesser vid alla dessa tre sjukdomar.

The immune system and the type I interferons in the etiopathogenesis of systemic autoimmune diseases
A viral infection or ultraviolet light causes release of autoantigens from dying cells, which trigger autoantibody production. These antibodies together with nucleic acid containing antigens form immune complexes with the capacity to stimulate plasmacytoid dendritic cells (pDCs) to interferon-α (IFN-α) production. Produced IFN-α act as an immune adjuvant and stimulates cells in both the innate and adaptive immune system. The IFN-α response is promoted by T cells, B cells and NK cells, whereas monocytes (Mo) down-regulates the response. The latter function is deficient in SLE patients, which will result in an ongoing type I IFN production that fuels the autoimmune process. There exist a number of subsets of the different type of immune cells, and the role of each subset in the disease process is unclear. Some subsets are indicated: B antibody producing cells (Bab), B memory cells (Bmem), B regulator cells (Breg) and B cells with unknown function (B?). The two types of NK cells are also indicated: NK CD56 bright and NK CD56 dim.

Primärt Sjögrens syndrom

Primärt Sjögrens syndrom (pSS) är en systemisk autoimmune sjukdom med betydande sjuklighet och en ökad mortalitet i lymfom. Etiologin till pSS är multifaktoriell där omgivningsfaktorer, genetiska och epigenetiska faktorer anses bidra till sjukdomsutvecklingen.

I det Skandinaviska Sjögren-nätverket, koordinerat av Gunnel Nordmark, har >1000 kliniskt väl karaktäriserade patienter med pSS insamlats med DNA, RNA, serum, celler och biopsier. Genom studier av denna unika kohort och biobank är målet att identifiera nya riskgener och epigenetiska faktorer av betydelse för utvecklingen av denna autoimmuna sjukdom. Vi har deltagit i den första internationella helgenomsstudien (GWAS) vid pSS där flera nya genvarianter med ökad risk för utveckling av pSS har identifierats. Den epigenetiska regleringen av genuttrycket i olika vävnader vid pSS har också studerats av vår grupp.

Fortsatta studier har som mål att identifiera genetiska riksvarianter som bidrar till de olika sjukdomsmanifestationerna vid pSS, inklusive risken för lymfom. Detta sker genom analys av den skandinaviska kohorten i en GWAS och genom sekvensering av utvalda gener i projektet DISSECT. Vidare ämnar vi studera epigenetisk reglering genom DNA-metylering, mikro-RNA och histon-modifieringar för betydelsen av genuttrycket i olika celltyper från patienter med pSS. Interaktionen mellan olika HLA-typer och omgivningsfaktorer för risken att insjukna i pSS kommer att studieras. Slutligen undersöks insjuknandet i hjärtkärlsjukdom och andra samtidiga sjukdomar i en epidemiologisk studie.

Läs också om följande projekt:

Lymfom- och vaskulitgruppen

Reumatisk sjukdom och risk för lymfomutveckling
Eva Baecklund

Risken för att utveckla malignt lymfom är ökad hos patienter med vissa kroniska inflammatoriska sjukdomar t.ex hos patienter med reumatoid artrit, Sjögrens syndrom, systemisk lupus erytematosus (SLE) och vid vissa vaskulitsjukdomar.

I detta projekt med ett flertal delstudier studerar vi dessa samband ur olika perspektiv involverande epidemiologiska, reumatologiska, immunologiska, histopatologiska, molekylärbiologiska och genetiska aspekter. Övergripande mål för projekten är att förstå mekanismer för lymfomutveckling vid inflammatoriska sjukdomar och förbättra omhändertagande, behandling och prognos för denna patientgrupp.

Vi använder oss av nationella register kompletterat med journaldata och analyser av lymfomvävnad i retrospektiva studier, vi samverkar med nationella och internationella SLE- , Sjögren- och vaskulitnätverk och följer patienter prospektivt i den sk AUTO-LYMFOM studien. I den nationella AUTO-LYMFOM studien, som koordineras av Eva Baecklund, inkluderas patienter med känd inflammatorisk sjukdom som insjuknar i lymfom. Patienterna följs regelbundet under 5 år med återkommande blodprovstagning, uppföljning av kliniska data och tillvaratagande av lymfomvävnad.  Studien är en bas för ett antal studier av t.ex genetik och biomarkörer för lymfomutveckling vid inflammatorisk sjukdom. Vi arbetar också med säkerhetsaspekter av antireumatisk behandling inkluderande uppföljning av malignitets- och lymfomrisker med nya biologiska läkemedel som används för behandling av reumatisk sjukdom. Detta arbete görs i samarbete med Svensk reumatologis register för biologisk behandling och Läkemedelsverket. 2015 fick Eva Baecklund Landstingets forskningspris för forskning om lymfom vid reumatoid artrit. 

Systemiska småkärlsvaskuliter - ANCA-associerade vaskuliter
Ann Knight

Granulomatös polyangit (GPA) (tidigare benämnt Wegeners granulomatos) tillhör gruppen ANCA-associerade småkärlsvaskuliter (AAVs) som också inkluderar eosinofil granulomatos med polyangit (tidigare benämnd Churg-Strauss) och mikroskopisk polyangit. Detta är allvarliga systemiska blodkärlsinflammationer som utan adekvat behandling har ett allvarligt förlopp med risk för bestående organskada. Vår hypotes är att den kliniska handläggningen av vaskulitsjukdomarna kan förbättras. Sen några år tillbaks finns ett nationellt nätverk inriktat på studier av olika aspekter på dessa sjukdomar, där målsättningen är att via noggrann klinisk karakteristik och uppföljning av patienter med AAvs utvärdera värdet av inflammationsmarkörer, aktivering av immunceller, blodfetter och aterosklerosförekomst och ärftlighetsförhållanden för sjuklighet i olika organmanifestationer. Hittills finns publicerade studier från nätverket t ex om AAVs hos äldre, uppföljning av patienter behandlade med rituximab och epidemiologiska data av prevalens och incidens.  Utöver detta pågår en nationell genetikstudie med målet att kartlägga molekylära mekanismer i patogenesen till ANCA-associerade vaskuliter, och studera fenotyp i relation till genetik (huvudansvarig forskare Johanna Dahlqvist).