Forskning vid medicinska vetenskaper

Vid institutionen bedrivs klinisk och preklinisk forskning inom huvudsakligen sju forskningsområden. Mycket av forskningen görs i anslutning till den kliniska verksamheten vid Akademiska sjukhuset och omfattar såväl grundläggande studier kring sjukdomsorsaker som klinisk tillämpning i form av förbättrad diagnostik och nya behandlingsmetoder. Till stöd finns teknikplattformar och andra resurser.

Akademiska laboratoriet

Inom gruppen arbetar flera oberoende forskargrupper för att hitta orsaker, riskfaktorer och behandlingar av folksjukdomar som cancer, osteoporos och diabetes. Vi använder beräkningsmedicinska och molekylära metoder samt in vitro-experiment med DNA, RNA, protein, metaboliter och celler för att hitta samband mellan arv, miljö och sjukdom. Bioinformatik och en serie modellsystem och in vitro-metoder tillämpas också för att hitta och utveckla nya potentiella cancerläkemedel.

Forskargrupper och forskargruppsledare:

Arbets- och miljömedicin

Forskning inom arbets- och miljömedicin handlar om olika miljöfaktorers betydelse för hälsa och omfattar alla åldersgrupper. Vi använder oss av både kvantitativa och kvalitativa metoder och gör både epidemiologiska studier, experimentella studier och interventionsstudier samt utvecklar nya mätmetoder.

Forskargrupper och forskargruppledare:

Blod- och tumörsjukdomar

Hematologiska sjukdomar och neuroendokrina tumörer står i fokus för flera forskargrupper som är engagerade i den cancerforskning som bedrivs vid IMV. Angreppssättet är brett och omfattar såväl basala studier kring uppkomsten av cancer. Nya cancerläkemedel och behandlingsmetoder utvecklas och utvärderas både in vitro och genom kliniska prövningar.

Forskargrupper och forskargruppledare:

Infektionssjukdomar

Enheten har som mål att bekämpa infektioner orsakade av bakterier, virus och svampar. Ett multidisciplinärt angreppssätt används för att studera och söka förhindra zoonotiska sjukdomar. Studier görs också för att bättre förstå sepsis och hur man kan förbättra vacciner. Ett centralt tema är även antibiotikaresistens, ett område där Uppsala har en stark ställning, och där det görs stora ansträngningar inom många parallella projekt och initiativ.

Forskargrupper och forskargruppledare:

Kardiologi, klinisk fysiologi och lungmedicin

Inom detta område forskas om kardiovaskulära sjukdomar, lungsjukdomar men också om sömn och olika miljöfaktorers betydelse för hälsa i ett brett perspektiv. Många studier görs som nationella eller internationella samarbeten. Genom epidemiologiska studier identifieras riskfaktorer, och genom kliniska prövningar och registerstudier utvärderas nya och gamla terapier.

Forskargrupper och forskargruppledare:

Specialmedicin, hud och reumatologi

Vi studerar en lång rad sjukdomar som orsakar betydande sjuklighet och dödlighet. Till dessa hör autoimmuna sjukdomar såsom flera reumatiska sjukdomar, njursjukdomar, inflammatoriska tarmsjukdomar, diabetes, fetma, metabola ben-sjukdomar och många hudsjukdomar. Gruppens forskargrupper arbetar för att förstå sjukdomsmekanismer, förbättra diagnos och att utveckla nya behandlingsmetoder.

Forskargrupper och forskargruppledare:

Senast uppdaterad: 2021-11-15