Projekt

Krav- och funktionsschema – en metod att använda inom smärtrehabilitering för att stärka samverkan mellan vård, anställd och arbetsgivare?

Ansvarig: Therese Hellman
Period: 2019-2021

Inom smärtområdet är multimodal rehabilitering en framgångsrik metod för att förbättra patienters förmåga att leva ett bra liv trots sin smärta och för att förbättra deras möjligheter att återgå i arbete. Tidigare forskning visar att en tidig kontakt mellan vårdgivare, anställd och arbetsgivare bidrar till att öka arbetsförmåga och främja återgång i arbete. Det har dock också framträtt att vårdgivare ibland intar ett dualistiskt perspektiv där man ser på arbete och arbetsåtergång som något som kommer efter hälsa och ett välfungerande vardagsliv, istället för att integrera arbete i hela rehabiliteringsarbetet. Traditionellt har rehabiliteringen en tydlig struktur för hur personalen i samspel med patienten ska arbeta med funktion, aktivitet och delaktighet men det saknas fortfarande en tydlig struktur för insatser riktade mot arbete. Eftersom återgång i arbete är en av målsättningarna inom rehabiliteringen behöver metoder för att finna en struktur och stärka samverkan mellan vård, anställd och arbetsgivare studeras. Målsättningen med detta projekt är att skapa kunskap kring hur Krav- och funktionsschema (KOF) bidrar till den arbetslivsinriktade delen i smärtrehabiliteringen.

Det övergripande syftet är att undersöka hur patienter som deltar i smärtrehabilitering samt deras chef upplever ett KOF-samtal att jämföra rehabiliteringsutfallet hos personer där KOF varit en del i rehabiliteringen med personer som genomgått smärtrehabilitering innan KOF infördes.

EpiHealth kohort om sömnproblem och lungfunktion

Ansvarig: Guihong Cai
Period: 2011-2019

EpiHealth (Epidemiologi för hälsa, www.epihealth.se) är ett storskaligt forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet. Projekt har 19,135 deltagare hos medelålders och äldre personer (45-75 år gammal).

EpiHealth syftar är att kartlägga orsakerna till våra vanligaste folksjukdomar. Tidigare studier har visat att sömnstörningar/sömnproblem har negativ inverkan på livskvaliteten såsom diabetes, hjärtinfarkt, demens och dödlighet. Denna delstudie av EpiHealth kohort handlar om kopplingen mellan lungfunktion och sömn (t.ex. insomnia och sömnapne), sömntid, viktuppgång, fetma, central fetma och miljöpåverkan och livsstilsfaktorer. Ytterligare forskning är nödvändig t.ex. fokus på sömnkvaliteten så att man ska kunna förebygga och behandla dessa i framtiden.

Utvärdering av samverkansinsats för att främja tidig arbetsgivarkontakt och arbetsåtergång för personer med psykisk ohälsa eller långvarig smärta

Ansvarig: Teresia Nyman
Period: 2022-2024

Primärvården har en betydande roll i rehabilitering av patienter med lindrig till medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta, och under senare år med ett ökat fokus på sjukskrivningsfrågor och återgång i arbete. Vi vet idag en hel del om viktiga faktorer för att minska sjukskrivningslängd och öka hållbar återgång i arbete, exempelvis tidig involvering av arbetsgivare/arbetsplats. Däremot saknas det tillräcklig forskning om arbetssätt som tar hänsyn till dessa faktorer. Det här projektet undersöker en intervention som vi hoppas kan främja återgång i arbete för patienter med psykisk ohälsa och/eller långvarig smärta som träffar rehabiliteringskoordinator inom primärvården.

Interventionen som undersöks kallas Krav- och funktionsschema (KOF) och är en intervention bestående av ett strukturerat samtal mellan arbetsgivare och patient. Vid interventionen görs en genomgång av balansen mellan arbetets krav och patientens funktionsförmåga i nuvarande arbete för att identifiera möjliga anpassningar och åtgärder i arbetet.

Syftet med projektet är att utvärdera interventionen Krav- och funktionsschema med fokus på återgång i arbete avseende användbarhet samt effekt på patientens hälsa, arbetsåtergång, arbetsförmåga samt tilltro till chef. Vidare är syftet att identifiera hindrande och främjande faktorer för genomförbarhet, användbarhet och implementering av interventionen.

Projektet innehåller en klusterrandomiserad interventionsstudie och en processutvärdering. Projektet är designat med en interventionsgrupp och en kontrollgrupp. Omkring 60 patienter kommer att inkluderas i vardera grupp. Datamaterial kommer att samlas in via enkäter, intervjuer och register.

Handintensivt arbete: en metodik för riskbedömning, medicinska kontroller och utvärdering

Ansvarig: Teresia Nyman
Period: 2017-2020

Syftet med projektet är att, i samverkan med relevanta intressenter vidareutveckla, testa samt utvärdera en modell för medicinska kontroller vid handintensivt arbete med avseende på genomförbarhet (nytta och värde för arbetsgivare och anställda) samt effekter på arbetsrelaterad ohälsa och förbättrad arbetsmiljö.

Projektet förväntas specifikt öka kunskapen om effektiv och genomförbar metodik för genomförande av MKA vid handintensivt arbete, samt mer generellt ge underlag till Arbetsmiljöverket med avseende på relevanta nyckeltal och faktorer för uppföljning och utvärdering i tillsynsarbetet när det gäller tillämpning och effekter av föreskrifter.

Tidsmönster av fysisk belastning, prestation och muskuloskeletal besvär - en studie av stråkmusiker

Ansvarig: Teresia Nyman
Period: 2018-2021

Syftet med studien är att, med upprepade mätningar studera betydelsen av variation i fysisk belastning, dvs. tidsmönstret av arbetsbelastning och återhämtning, för välbefinnande, prestation och muskuloskeletala besvär. Syftet inkluderar också att undersöka om exponering, utfall och samband dem emellan är olika för kvinnor och män.

Stråkmusiker är en homogen yrkesgrupp med repetitiva arm- och handrörelser, höga precisionskrav och begränsade möjligheter till variation av arbetsställningar och arbetsrörelser. Därtill kommer höga fysiska och psykologiska prestationskrav, att prestera med god spelkvalitet. I en orkester utför kvinnor och män inom en instrumentkategori identiska arbetsuppgifter vilket ger förutsättningar att undersöka könsskillnader med avseende på rörelsemönster, upplevd stress och muskuloskeletala besvär.

Stråkmusiker i symfoniorkestrar kommer följas under 12 månader. Datainsamling sker dels experimentellt i laboratorium med tekniska mätningar, samt genom klinisk undersökning och enkätfrågor om arbetsmiljö, fysisk trötthet, prestation samt besvär relaterade till arbetet.

Påverkar exponering av perfluorerade ämnen risken att drabbas av kardiometabola sjukdomar?

Ansvarig: Monica Lind
Period: 2015-2019

Tidigare studier har visat på kopplingar mellan miljögifter, som PCB, bekämpningsmedel, bisfenol, ftalater och kardiometabola störningar. I detta forskningsprojekt studerar vi nu om en annan typ av miljögifter s.k. perfluorerade ämnen (förkortas PFAS) kan ge liknande störningar. Vi använder oss av data från PIVUS-kohorten (1016 män och kvinnor, alla 70 år under 2001-2004) där 14 olika PFAS mättes i serum. Upprepade mätningar genomfördes vid 75 (n=826) och 80 (n=606) års ålder.

Den övergripande hypotesen för projektet är att PFAS via påverkan på hormoner som styr fettmetabolismen påverkar fett-metabolismen och att denna påverkan leder till exempelvis ökad mängd bukfett, förändrade nivåer av blodfetter och fettsyror som kan inducera framtida kardiometabol sjukdom.

Bidrar utvecklingsexponering för Bisfenol A till uppkomst av fetma och benskörhet?

Ansvarig: Monica Lind
Kontaktperson: Linda Dunder
Period: 2013-2019

Redan på 30-talet visste man att bisfenol A (BPA) hade östrogena egenskaper och BPA var därför tänkt att lanseras som ett läkemedel. BPA gick emellertid ett annat öde till mötes. På 50-talet upptäcktes ämnets egenskaper som plasthärdare och sedan 1957 används BPA storskaligt vid plastframställning. BPA används bland annat vid tillverkning av polykarbonatplast (PC) och som tillsats i andra plaster, samt i epoxy-fenolbeläggningar som används t.ex. på insidan av konservburkar och vattenledningar (s.k. relining).

BPA och dess analoger används idag inte bara i plaster utan också i t.ex. tryckfärger och kassakvitton. Vi exponeras därför för BPA inte bara via födan utan också via dricksvatten, samt från damm. Det är därför inte förvånande att man kan detektera BPA i cirkulationen hos nästan alla människor som undersökts.

BPA är på grund av sina hormonstörande egenskaper idag en mycket omdebatterad kemikalie och fastän hundratals experimentella studier och flera epidemiologiska studier har visat på möjliga skadliga effekter av BPA på hälsan så efterfrågar myndigheterna fortfarande mer data för att kunna fatta beslut om reglering av BPA. Inga tidigare studier har undersökt hur benvävnaden påverkas av BPA, eller om balansen mellan fett- och benvävnad störs av tidig exponering för BPA. Det övergripande syftet med detta forskningsprojekt är därför att i en råttmodell undersöka om tidig lågdosexponering (i moderlivet och under digivningsperioden) för BPA stör den känsliga balansen mellan fettväv och benväv och om detta i så fall orsakar bestående förändringar. Sådana förändringar skulle i vuxen ålder kunna manifesteras som fetma och/eller benskörhet.

STAMINA – Strukturerat och tidseffektivt arbetssätt genom metoder för ett inkluderande arbetsliv.

Ansvarig: Magnus Svartengren
Period: 2016-2019

I Sverige finns sedan 2001 Arbetsmiljöverkets föreskrift om Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) (AFS 2001:1) och sedan 2015 även en föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Föreskriften om SAM är, när den tillämpas, mycket effektiv men den upplevs inte sällan som tidskrävande och abstrakt. Arbetsmiljöverket har uppskattat att en övervägande andel av våra arbetsplatser inte tillämpar systematiskt arbetsmiljöarbete så som det är tänkt. Det brister ofta vad avser konkretisering av mål, kommunikation, delaktighet och uppföljning/utvärdering.  Det finns ett mycket stort behov av strukturerade arbetssätt och redskap för att öka arbetshälsan.

Det övergripande syftet är att följa införandet och användandet av ett strukturerat arbetsmiljöstyrningssystem (STAMINA) för att identifiera faktorer som främjar implementering samt att undersöka effekter avseende bland annat HRI index och upplevd produktivitet över tid. 

En metod för bedömning av arbetsförmåga i befintligt arbete – nyckel för samverkan mellan arbetsledare, anställd och FHV med arbetsmiljö i centrum.

Ansvarig: Magnus Svartengren
Kontaktperson: Sofia Åström Paulsson
Period: 2013-2017

Krav och Funktionsschema (KOF) är en metod för företagshälsovården, med ursprung i Nederländerna och Norge, för bedömning av arbetsförmåga i befintligt arbete. Metoden genomförs som ett strukturerat samtal mellan den anställde och chefen under ledning av en person från företagshälsovården. Under samtalet enas anställd och chef om kravnivå i det aktuella arbetet och därefter om vilken funktionsnivå som den anställde för närvarande har. Sammanställning görs av områden där den anställdes aktuella funktionsförmåga understiger arbetets krav och förslag på åtgärder för anpassning noteras. KOF kan användas i alla typer av verksamhet för att tidigt komma igång med åtgärder vid tecken på sviktande arbetsförmåga och för att utveckla arbetsplatsnära rehabilitering. Syftet med projektet är att undersöka KOF-metodens:

• användbarhet för anställda, arbetsgivaren och företagshälsovården.
• inverkan på företagets/arbetsplatsens rehabiliteringsprocess, anställdas sjukfrånvaro och tilltro till chefen (organisatorisk rättvisa).

Arbeidsmiljø og helse blant innvandrerpopulasjoner, arbeid og helse – en systematisk litteraturgjennomgang.

Ansvarig: Martin Tondel
Kontaktperson: Bo Johansson

Ett samnordiskt projekt som syftar till att lyfta fram kunskap som kan bidra till bättre arbetsvillkor och miljö för utlandsfödda, inte bara för att reducera skaderisker och ohälsa, utan också för bättre psyko-sociala villkor, motivation och deltagande i arbetslivet. Projektet genomförs under 2017 och finansieras av Nordiska Ministerrådet.

The Healthy Migrant Effect in the Swedish Context

Ansvarig: Martin Tondel
Kontaktperson: Bo Johansson

Studien undersöker huruvida “the healthy migrant hypothesis”*  är giltig i den svenska kontexten och om utfallen i så fall skiljer sig mellan arbetskraftsinvandrare och flyktingar/familjeåterförenings-migranter. Dessutom studerar vi huruvida det finns någon korrelation mellan hälsotillstånd vid invandring och arbetsmarknadsanknytning över tid.

*Healthy migrant hypotesen vilar på iakttagelser att migranter i regel har bättre hälsostatus vid ankomst än den infödda majoritetsbefolkningen, men att de efter 5-10 år konvergerar.

Beräkning av stråldos till jägarfamiljer i Gävleborg, Västernorrland och Upplands län efter Tjernobylolyckan – en pilotstudie

Ansvarig: Martin Tondel
Period: 2013-2017

Syftet är att beräkna stråldoserna till jägarfamiljerna i Gävleborgs, Västernorrlands och Uppsala län efter Tjernobylolyckan. En metod kommer därför att tas fram för att med hjälp av jaktkortsregistret och olika registerdata utveckla en algoritm för att beräkna stråldoserna utifrån markbeläggning av cesium-137 och kroppsinnehåll uppmätt hos jägare av cesium-134 och cesium-137.

Hälsa och produktivitet bland vårdpersonal i Uppsala län

Ansvarig: Robert Wålinder
Period: 2015-2021

Det är känt att vårdpersonal har höga ohälsotal samtidigt som de utsätts för ovanligt många av arbetslivets riskfaktorer. De vårdanställda är utsatta för bl.a. obekväma arbetstider, långa arbetspass, nattarbete, våld- och hot, stress, underbemanning, tunga lyft, infektioner och smitta, narkosgaser, kemikalier, läkemedelshantering, joniserande strålning, organisationsförändringar, otydlig ledning mm.

Detta aktionsforskningsprojektet avser att interaktivt samla data om yrkes- och livsstilsfaktorer bland vårdpersonal för att skapa en risk- och hälsoprofil. Denna hälsoprofil återförs sedan till den anställda med en uppföljning av hälsodata.

Genom en webb-baserad enkät erbjuds samtliga anställda inom hälso- och sjukvården i Uppsala län svara på frågor om hälsa, arbete och livsstil. För varje anställd skapas en risk- och hälsoprofil som återförs till den anställde, tillsammans med ett evidensbaserat åtgärdsprogram med syfte att reducera risker och främja hälsa. En uppföljning sker efter 3 och 6 år.

Cancerförekomst i Sverige 25 år efter Tjernobylolyckan

Ansvarig: Robert Wålinder
Period: 2012-2018

Sverige erhöll relativt stor del av det radioaktiva nedfallet (jod-131 och cesium-137) från reaktorhaveriet i Tjernobyl 1986. Cesium-137 har en fysikalisk halveringstid på 30 år och inträffade cancerfall sker ofta med en latenstid på 20-30 år efter exponering. Den radioaktiva kontamineringen har haft stora samhällskonsekvenser i vissa delar av Mellansverige där viltkött, insjöfisk, bär och svamp fortfarande har hög radioaktivitet.

Studera om cancerförekomsten är högre i de områden som har högre nedfall av cesium-137 för att avgöra vilka hälsokonsekvenser den radioaktiva kontaminationen har.

Flygning med gammakamera har givit kartor med markstrålningen från cesium-137. Exponering av joniserande strålning från det radioaktiva nedfallet för befolkningen i norra Sverige skattas för deras bostäders värde på strålningskartan. Uppgifter om cancerdiagnos och dödsfall i befolkningen hämtas från nationella cancerregistret vid Epidemiologiskt centrum på Socialstyrelsen. Sambandet mellan bostadens strålvärde och risken att få cancer under 25 år skattas.