Pågående projekt i forskargruppen barn- och ungdomspsykiatri

Nedan presenteras våra pågående forskningsprojekt utifrån diagnosområden. I texten finns länkar till de ansvariga forskarna, om man vill vet mer om deras forskningsprofil. Andra länkar leder vidare till utförligare information om enskilda forskningsprojekt.

ADHD och annan neuropsykiatri:

• Psykologiska behandlingar vid ADHD
• Diagnostik vid ADHD
• Känsloreglering och ADHD
• Neuropsykiatriska utvecklingsavvikelser hos barn med kraniofaciala missbildningar

Depression:

• Konsekvenser av tonårsdepression

Ätstörningar:

• Ätstörningar under graviditet
• Svår och ihållande ätstörning

Substansmissbruk:

• Alkoholbrukssyndrom hos unga

Personlighetssyndrom:

• Långtidsuppföljning av tidigt debuterande personlighetssyndrom
• Borderline personlighetssyndrom, diagnostiska avgränsningar

Risk- och skyddsfaktorer:

• Tvärkulturella och longitudinella studier av psykisk ohälsa
• Sömnsvårigheter
• Känsloreglering

Barnpsykiatrisk forskning där forskningsledaren finns i forskargruppen Psykiatri:

• Könsdysfori hos ungdomar
• Ångest

Bland de vanligaste neuropsykiatriska tillstånden är ADHD och autismspektrumtillstånd. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar uppmärksammas oftast i barndomen och för många kvarstår symtom in i vuxen ålder. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar leder till svårigheter i vardagen, såsom med skolprestationer och i relationer.

Även om det finns läkemedelsbehandling för ADHD, har det saknats andra behandlingar att erbjuda patienterna. Våra projekt handlar om att utveckla psykologiska behandlingar för ADHD, och undersöka känsloreglering vid ADHD. Det senare kan vara fokus för psykologisk behandling.

Inom barnpsykiatrin varierar vilken utredning av ADHD som görs och hur lång tid denna tar.  En överdrivet omfattande utredning kan leda till vårdköer till utredning och en för kortfattad utredning kan leda till felaktiga diagnoser. I ett forskningsprojekt undersöks hur ADHD bäst ska utredas.

Genom att undersöka grupper med känd förhöjd risk för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan vi få ökad kunskap om ADHD och autismspektrumstörningar. En sådan riskgrupp är barn med kraniofaciala missbildningar.

Inom psykiatrin skiljer man på depressiva symtom och depressiva syndrom, det senare är när de depressiva symtomen är så många och svåra och ger ett sådant lidande att de uppfyller kriterierna för en diagnos. De diagnoser vi studerar är egentlig depression, ihållande depression och depression vid bipolära syndrom.

Vårt stora longitudinella projekt rör Konsekvenser av tonårsdepression där ungdomar från Uppsala om deltog i en epidemiologisk kartläggning av tonårsdepression följs upp med jämna intervall.

De flesta personer som drabbas av ätstörning får denna under tonåren, och majoriteten av dem blir friska. Vår forskning fokuserar på de 20% som får långdragna och svåra symtom, det som kallas ihållande svår ätstörning. Bland dessa personer finns även kvinnor med ätstörning som blir gravida. Vi har därför ett särskilt projekt om erfarenheter, behov och önskemål hos gravida med ätstörning.

Skadligt bruk av alkohol och droger kan debutera tidigt i livet. Tidig debut jämfört med sen debut är relaterat till sämre prognos, högre sjuklighet och högre dödlighet. I projektet Tidigt debuterade alkoholbrukssyndrom undersöks alkoholbruk hos unga, i befolkningen och inom psykiatrin.

Hur man vanligen tänker, känner och beter sig kallas personlighetsdrag. Dessa påverkar hur man hanterar livet och även hur man hanterar att drabbas av psykisk sjukdom. Betydelsen av specifika personlighetsdrag och personlighetssyndrom hos unga psykiatriska patienter för hur det går i livet undersöks i en långtidsuppföljning av unga psykiatriska patienter. I en annan studie undersöks borderline personlighetssyndrom, och hur det ska särskiljas från tillstånd med liknande symtom.

Biologiska, psykologiska och sociala risk- och skyddsfaktorer interagerar under uppväxten och i utvecklingen av barnpsykiatriska symtom. Dessa risk- och skyddsfaktorer studeras i både epidemiologiska och kliniska studier. I projektet Tvärkulturella och longitudinella studier av psykisk ohälsa studeras konsekvenserna av att i barn och ungdomsåren drabbas av barnpsykiatriska symtom i långtidsuppföljningar. Riskgrupper som studeras är bland annat traumatiserade barn och barn som lever i psykosocialt utsatta miljöer och barn med neuropsykiatriska funktionshinder. I ett internationellt samarbete studerar vi psykisk sjukdom och trauman hos gatubarn i Duhok, en stad i Kurdiska regionen av Irak.

Sömnsvårigheter är en faktor som kan bidra till risken att utveckla eller förvärra psykiatriska symtom hos barn och ungdomar. I ett pågående projekt studerar vi om sömnsvårigheter är relaterat till senare psykiatriska symtom och om psykologisk behandling av sömnsvårigheterna kan leda till minskad psykiatrisk symtombelastning.

En annan risk- eller skyddsfaktor kan vara vilken förmåga till känsloreglering som individen har. Denna riskfaktor studeras i ett flertal av forskargruppens projekt, bland annat i relation till ätstörning, ADHD, personlighetssyndrom och som transdiagnostisk riskfaktor.