Risk- och skyddsfaktorer

Biologiska, psykologiska och sociala risk- och skyddsfaktorer interagerar under uppväxten och i utvecklingen av barnpsykiatriska symtom. Dessa risk- och skyddsfaktorer studeras i både epidemiologiska och kliniska studier. 

Tvärkulturella och longitudinella studier av psykisk ohälsa

I detta projekt studerar vi riskfaktorer för utveckling av antisocialt beteende, psykiatriska symtom och alkoholmissbruk, och vi undersöker faktorer som påverkar utvecklingen efter trauman. Vi studerar en särskilt utsatt grupp av barn, de institutionaliserade barnen, och vi gör tvärkulturella jämförelser mellan barn från olika kulturer. Utifrån en bio-psyko-social modell utvecklas psykopatologi genom ett samspel mellan biologiska, psykologiska och sociala riskfaktorer. Riskfaktorer kan vara gener, känslomässiga anknytningsmönster, upplevelser av trauma, psykosociala faktorer som fattigdom, kriminalitet och missbruk. Vår forskning kännetecknas av bred metodologisk variation från genetiska analyser till psykiatrisk epidemiologiska undersökningar och kliniska barnpsykiatriska studier.

Forskare inom projektet är Valdislav Ruchkin, Johan Isaksson, Mia Ramklint och Nezar Taib.

En stor andel ungdomar sover betydligt mindre än sitt sömnbehov och knappt var tionde upplever flera gånger varje vecka att de inte kan somna på kvällen eller vaknar på natten. Sömnsvårigheter är en känd riskfaktor för att utveckla ångestsyndrom eller depression och för de som redan har psykiatriska problem kan dålig sömn leda till en ökad symtombörda. Behandling av sömnsvårigheter är en viktig del av barnpsykiatrisk vård och enligt läkemedelsverkets riktlinjer ska icke-farmakologisk behandling vara ett förstahandsalternativ vid behandling av barn och ungdomar med sömnstörning.

I det här projektet studerar vi om sömnsvårigheter är relaterat till senare psykiatriska symtom och om psykologisk behandling av sömnsvårigheterna kan leda till minskad psykiatrisk symtombelastning. Den psykologiska behandling som prövas är kognitiv beteendeterapi och i syfte att öka tillgänglighet och minska vårdkostnad levereras denna via internet.

Huvudansvarig forskare är Vendela Zetterqvist och doktorand är Charlotte Lundén.

Känsloreglering är sättet individen påverkar vilka emotioner de har, när de har dem, samt hur de upplever emotionerna och uttrycker dem. Brister i emotionsreglering har föreslagits vara en transdiagnostisk faktor för utveckling och vidmakthållande av psykopatologi. I det här projektet vill vi undersöka betydelsen av känsloreglering för olika aspekter av funktion hos ungdomar och unga vuxna i psykiatrisk vård. Här studeras relationen mellan känsloreglering och funktionsnivå hos unga vuxna med ätstörning. Liksom hur emotionell dynamik, samt användning känsloregleringsstrategier är relaterat till funktionsnivå och psykiatrisk symtombörda hos barn och ungdomspsykiatriska patienter. Slutligen undersöks effekterna av en känsloreglerande intervention hos en grupp ungdomar med bipolär sjukdom.

Doktorand inom projektet är Louise Bergman och ansvariga forskare är Vendela Zetterqvist, Mia Ramklint och Martina Isaksson.