Pågående projekt

Här kan du läsa mer om de olika forskningsprojekten som bedrivs inom Infektionsmedicin.

Vår forskning har en bred bas, och vi fokuserar för närvarande på de forskningsprojekt som beskrivs här nedanför.

Forskare: Mia Furebring (projektledare), Jan Sjölin, Elisabeth Löwdin, Markus Castegren, Jesper Sperber, Eva Tano, Helena Janols, Anna Hedberg, Paul Skorup, Anna-Karin Smekal, Siri Kurland, Axel Nyberg, Frida Wilske, Katja Hanslin

Allvarliga infektioner kan ge upphov till svår sepsis, som kan utvecklas till septisk chock och organsvikt, ett tillstånd som trots intensivvård är associerad med hög dödlighet. Genom både laborativ, djurexperimentell och patientnära forskning studeras samspelet mellan inflammation och behandling med målen att förbättra både diagnostik, behandling.

I ett av huvudprojekten studeras i vad mån man kliniskt kan dela in patienterna med sepsis i grupperingar med varierande förlopp och inflammatoriskt svar. En grupp med ett våldsamt förlopp, en annan med mindre aggressivt förlopp efter föregående trauma eller lindrigare infektion och en tredje med upprepade infektioner, där varje ny infektion eller nytt trauma endast ger upphov till måttliga symptom. Skillnaden mellan dessa former av sepsis, som kan benämnas primär, sekundär och tertiär sepsis, beror sannolikt på ett varierande inflammatoriskt svar på invaderande agens. Flera experimentella djurmodeller har utvecklats och i pågående försök studeras bland annat betydelsen av varierande systeminflammatoriskt och antiinflammatoriskt svar för klinisk bild och bakterieavdödande förmåga i såväl blod som i kroppens viktigaste bakteriedödande organ, lever och mjälte.

I ett annat projekt studeras hur den akuta systeminflammationen påverkar det adaptiva infektionsförsvaret med fokus på vaccinationssvaret mot olika agens efter skallbasfrakturer eller genomgången neurokirurgi och hur detta spelar roll för vilket vaccin som bör användas för att skydda patienter med skallbasfrakturer från återkommande meningit.

Vidare studeras i ett nationellt projekt hur antibiotika ordineras i klinisk praxis till patienter med sepsis och hur uppnådda koncentrationer förhåller sig till optimal bakterieavdödande effekt.

Vid tertiärsepsis orsakas infektionen ofta av lågvirulenta agens som svamp. I ett liknande projekt studeras farmakokinetiken för ett av våra mest använda svampläkemedel hos patienter med misstänkt svampinfektion och hur den skiljer sig från den vi ser hos mindre sjuka patienter. En metod för bedömning av patienternas svampavdödande förmåga är under utveckling. Denna skulle kunna erbjuda värdering av kliniskt betydelsefulla skillnader mellan olika svampläkemedel vad avser svampavdödande effekt.

Antalet organtransplanterade patienter ökar kontinuerligt och med det följer behov av ökad kunskap om opportunistiska infektioner. Främst har cytomegalovirus-infektion efter njurtransplantation undersökts men denna infektion har också studerats i andra patientgrupper.

Forskare: Britt-Marie Eriksson, Camilla Lorant, Gabriel Westman, Jakob Sparby, Fredrik Sund

Vi har tidigare studerat cytomegalovirus-infektion vid organtransplantation, kongenital infektion, inflammatorisk tarmsjukdom och hos patienter med Alzheimers sjukdom. I samarbete med avdelningen för klinisk immunologi har olika aspekter av T-cellssvaret undersökts. För närvarande  pågår ett projekt om BK virus-infektion efter njurtransplantation; en infektion som kan slå ut transplantatfunktionen.

En annan del av forskningen rör infektioner i hjärnan. Under en dryg 10-årsperiod har vi medverkat i en multi-centre studie gällande kompletterande behandling med  valacylovir vid herpes simplex encefalit (HSE). I en uppföljande studie av de svenska patienterna har vi kunnat visa att 25 %, ungefär fyra månader efter insjuknandet, utvecklar synapsantikroppar vilket förefaller påverka återhämtningen av den neurokognitiva funktionen. Detta är nya data som kan komma att påverka behandlingen av vissa grupper av patienter med HSE. I en annan studie har vi kartlagt förekomsten och handläggandet av ventrikeldränage-relaterade infektioner efter neurokirurgi. Fynden i denna undersökning visar att det finns behov av förbättrad diagnostik och vi planerar nu nya studier för värdering av molekylärbiologiska metoder. I förlängningen hoppas vi att detta skall kunna leda till en kraftig minskning av empirisk antibiotikabehandling.

Var vänlig se sida med engelsk text för mer information.

Läs gärna Anna Gillmans review artikel från 2016.

Var vänlig se sida med engelsk text för projektbeskrivning.

Var vänlig se sida med engelsk text för projektbeskrivning.