Rekommenderade bedömningsinstrument för posttraumatisk stress

Bedömning av posttraumatisk stress bör göras av kliniker med kompetens i psykotraumatologi samt differentialdiagnostisk kompetens. Diagnos ska ställas med hjälp utvärderade och evidensbaserade instrument i kombination med klinisk bedömning.

På denna sida rekommenderar vi ett antal instrument på svenska och som är gratis att använda. Dessa finns tillgängliga via Kunskapscentrum för Katastrofpsykiatri. En del instrument har utvecklats i Sverige och andra översatts.

Kriterie A/händelsekriteriet

I forskning och klinisk bedömning kan det ibland vara användbart att komplettera muntlig anamnes med en händelsescreening för att på ett icke-konfrontativt sätt undersöka förekomst av traumatiska upplevelser. Livshändelsescreeningar bör alltid följas upp med klinisk intervju, där man frågar närmare om händelser respondenten bejakar.

Life event checklist (LEC-5)

LEC-5 listar 17 olika händelser som motsvarar A-kriteriet. Varje händelse har fem svarsalternativ: ”hände mig”, ”bevittnade det”, ”fick veta att det hänt en anhörig eller vän”, ”del av mitt jobb”, ”osäker” och ”gäller inte mig”.

Linköping Youth Life Event Scale (LYLES)

Listar 23 potentiellt traumatiska eller stressfyllda situationer, varav 18 icke-interpersonella händelser, 13 interpersonella händelser och 10 mer långvariga händelser.

Strukturerad klinisk intervju

Diagnos bör ställas med hjälp av strukturerad klinisk intervju.

För diagnos enligt DSM-5:

I okomplicerade fall och med gedigen klinisk erfarenhet kan MINI användas som underlag. Optimalt rekommenderas Clinician Administered PTSD Scale for DSM-5 (CAPS-5). CAPS-5 består av frågor som bedömer händelsekriteriet (A), samtliga symptomkluster (B-E), frågor om subjektivt lidande och funktionsnedsättning och frågor om symptomstart och duration. Intervjuare bör ha adekvat utbildning i CAPS-5. Kontakta KCKP för frågor om utbildning i instrumentet.

För diagnos enligt ICD-11:

Idag saknas intervjumanualer för bedömning av ICD-11 PTSD som är fria för användning. När sådana finns tillgängliga kommer hemsidan uppdateras med denna information.

Screeningskalor

Posttraumatisk stress vuxna:

Posttraumatic checklist-5 (PCL-5)

Posttraumatic checklist-5 (PCL-5) är en självskattningsskala som mäter de 20 symptom på PTSD som utgör diagnosen i DSM-5. Skalan består av 20 frågor där varje fråga motsvarar ett symtom. Respondenten besvarar hur mycket de besvärats av respektive symtom under den senaste månaden, på en fem-gradig Likert-skala ((0) inte alls - (4) extremt). PCL-5 har flera användningsområden;

Övervaka symptomförändring under och efter behandling
Screena individer för PTSD
Ställa en provisorisk diagnos (observera att diagnosistering alltid bör ske med strukturerad klinisk intervju, såsom Clinician-Administered PTSD Scale for DSM-5)

Analyser av den svenska versionen av PCL-5 visar på tillfredsställande psykometriska egenskaper (Bondjers, 2020 (delarbete i avhandling)).

International Trauma Questionnaire (ITQ)

ITQ är ett kort självskattningsskala med enkelt språk som fokuserar på kärnsymptomen av PTSD och Komplex PTSD (CPTSD) i ICD-11. ITQ är fritt tillgängligt för alla användare. Utvärderingar av ITQ är pågående, särskilt hur måttet relaterar till funktionsnedsättning och kliniker bedömd diagnos. ITQ finns på svenska, och utvärdering av instrumentets psykometriska egenskaper pågår.

Impact of Event Scale- Revised (IES-R)

IES-R är en självskattningsskala som mäter i vilken grad respondenten besvärats av posttraumatiska stressreaktioner de senaste 7 dagarna. Instrumentet består av 22 frågor som sorteras i faktorer matchande DSM-IV PTSD (återupplevande, undvikande/bedövning och hyperarousal). Varje item besvaras på en fem-gradig Likert-skala ((0) inte alls -(4) väldigt mycket). Den svenska IES-R besitter tillfredsställande psykometriska egenskaper (Arnberg et al., 2020)

Komplicerade sorgereaktioner vuxna

Komplicerad sorgereaktion är ett nyligen definerat tillstånd som inkluderats i DSM-5 under rubriken ”conditions for further study”.

Prolonged Grief disorder-13 (PG-13)

PG-13 är ett kort formulär med enkelt språk som matchar de föreslagna kriterierna för komplicerad sorgereaktion utifrån defintionen i DSM-5. Formuläret är framtaget av Prigerson et al. Formuläret består av 13 frågor: två frågor avser tidslängden på besvär medan de övriga elva mäter kognitiva, beteendemässiga och emotionella symptom och poängsätts på en femgradig Likert-skala. För att värdera förekomst av störningen används en diagnostisk algoritm. PG-13 kan också användas som en summaskala där man undantar de två delfrågor som är konstruerade som ja/nej-svar. Om patienten screenar positivt för störningen bör fullständig bedömning ske hos kvalificerad klinisk personal.

Den svenska versionen visar tillfredsställande psykometriska egenskaper (Pohlkamp et al, 2018)

Dissociation

Dissociative experience scale II (DES-II)

DES-II är ett vanligt screening-formulär för dissociativa symptom såsom dissociativ amnesi, depersonalisation/derealisation och inre upptagenhet (absortion). Formuläret består av 28 påståenden som bygger på antagandet om ett ”dissociativt kontinuum” från ett milt normalt tillstånd till allvarlig patologisk dissociation. Påståendena skattas utifrån den mängd tid (en 11-gradig Likert-skala, 0-100%) som respondenten har upplevt detta fenomen under den senaste månaden. Skalan kan med fördel användas som en intervjuskala. Den svenska skalan har uppvisat acceptabla psykometriska egenskaper (Körlin et al, 2007).

En kortare version av DES-skalan, DES-Taxon (Waller & Ross, 1997), består av åtta items från den ursprungliga skalan. Denna kortskala anses fånga upp patologisk dissociation mer precist jämfört den mer omfattande DES-skalan, med ett gränsvärde på 20 (Chu, 2011).

Referenser:

Arnberg, F. K., Michel, P. O., & Johannesson, K. B. (2014). Properties of Swedish posttraumatic stress measures after a disaster. Journal of anxiety disorders, 28(4), 402-409.

Bondjers, K. (2020). Post-traumatic Stress Disorder–Assessment of current diagnostic definitions (Doctoral dissertation, Acta Universitatis Upsaliensis).

Chu, JA. Rebuilding Shattered Lives, Second Edition. 2011. John Wiley & Sons, Inc.

van Ijzendoorn MH, Schuengel C. 1996. The measurement of dissociation in normal and clinical populations: Meta-analytic validation of the Dissociative Experiences Scale (DES). Clin Psychol Rev, 16;365-82.

Körlin,D, Edman,G, & Nybäck H. 2007. Reliability and validity of a Swedish version of the Dissociative Experiences Scale (DES-II), Nordic Journal of Psychiatry, 61:2,126-142, DOI: 10.1080/08039480701226112

Pohlkamp, L., Kreicbergs, U., Prigerson, H. G., Sveen, J., & Palliativt forskningscentrum, P. (2018). Psychometric properties of the prolonged grief disorder-13 (PG-13) in bereaved swedish parents. Psychiatry Research, 267, 560.

Waller, N. G., & Ross, C. A. (1997). The prevalence and biometric structure of pathological dissociation in the general population: Taxometric and behavior genetic findings. Journal of Abnormal Psychology, 106(4), 499-510. doi:10.1037/0021-843X.106.4.499