Epilepsi

Omkring 70 000 personer i Sverige har epilepsi. Orsakerna till epilepsi kan vara många och sjukdomen kan uppträda i olika former. Förutom anfall är epilepsi associerat med psykiatriska sjukdomar, framför allt depressions- och ångesttillstånd.

Patienter med epilepsi har nedsatt livskvalitet och sjukdomen är ofta förenad med omfattande sociala svårigheter. Det finns även en ökad dödlighet vid epilepsisjukdom. Majoriteten av patienter med epilepsi blir anfallsfria på behandling med läkemedel mot epilepsi. En tredjedel fortsätter dock att ha anfall och är läkemedelsresistenta. För dessa patienter kan behandling med epilepsikirurgi vara ett alternativ.

Lågmaligna gliom utgår från gliaceller och har en incidens på 1,5- 1,8/100 000 invånare. Epilepsi är det vanligaste debutsymtomet. Lågmaligna gliom växer kontinuerligt med 4 mm/år. Behandlingen består av kirurgi, strålning och cytostatika. Makroskopiskt radikal kirurgi har visat förlänga överlevnaden jämfört med biopsi och subtotal resektion.

Vår forskning är inriktad på:

• Epidemiologiska studier om läkemedelsanvändning vid epilepsi.
• Epidemiologiska studier av epilepsi efter stroke.
• Studier av epileptogena nätverk med positronemissionstomografi (PET).
• Utredningar inför epilepsikirurgi, diagnostiska metoder och outcome.
• Korrelera Brain-grid klassifikationssystemet med kliniska data bl.a. epilepsirisk och kontroll samt anfallssemiologi.
• Studera överlevnad på patienter med låggradigt gliom utifrån olika proteinuttryck för tillväxtfaktorer och DNA reparationsenzymer (immunohistokemisk metod via HPR).
• Studera PET- Metioninupptag i korrelation till MR perfusionsdata och histologiska cellmarkörer på en kohort med låg och höggradiga tumörer.
• Studera neurogliala tumörer och förekomsten av epilepsi hos vuxna patienter

Forskare i epilepsigruppen:​

Eva Kumlien, adjungerad professor
Peter Mattsson, docent
Shala Berntsson, docent
Torsten Danfors, MD, PhD

Doktorander:

Johan Weber, MD