Rörelsestörningar och neurodegeneration

Studier vid Parkinsons sjukdom

Farmakokinetiken för L-dopa är viktig för symtomlindringen vid Parkinsons sjukdom (PS). Ett sätt att jämna ut läkemedelskoncentrationen är att använda en gel-formulering av levodopa/karbidopa för infusion till tunntarmen. Mikrotabletter med 5/1,25 mg levodopa/karbidopa är ett alternativ i tablettform. Dessa strategier utvecklades vid vår institution. Farmakokinetisk-dynamiska studier pågår för att förbättra behandlingen av symtomfluktuationer vid PS. Studier på objektiv rörelseanalys i samband med olika behandlingar pågår, t.ex. vid djup hjärnstimulering (DBS), inte bara vid PS utan också essentiell tremor.

Proteomik och biomarkörer vid neurodegeneration

 Orsakerna till amyotrofisk lateralskleros (ALS), Huntingtons sjukdom, Parkinsons sjukdom (PS) och atypisk parkinsonism som multipel systematrofi (MSA) och progressiv supranukleär paralys (PSP), samt normaltryckshydrocefalus (NPH) är till stor del okända. Ackumulering av proteinaggregat i nervceller spelar troligen en viktig roll vid dessa sjukdomar och därför kan studier av proteinuttryck i olika vävnader hos patienter vara av värde. Förhoppningen är att kunna identifiera biomarkörer för dessa neurodegenerativa sjukdomar. Biomarkörer kan användas för att ställa tidig diagnos, för att kunna behandla i tidigt skede, samt för att följa sjukdomsutveckling. I samarbete med flera olika institutioner undersöks peptider och proteiner i cerebrospinalvätska från patienter med ovannämnda sjukdomar. Ett projekt kring prodromala symtom vid PS pågår. Differentialdiagnosen mellan PS och atypisk parkinsonism är ofta svår. Vi har använt PET som ett diagnostiskt verktyg med markörerna 11C-L-DOPA och 18F-deoxyfluoro-D-glucose (FDG) och har efter forskningssamarbete med PET-centrum i Uppsala introducerat PE2I i klinisk rutin.

Botulinumtoxin

 Neurologkliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala var först i landet med att använda botulinumtoxin i klinisk verksamhet, på olika indikationer som cervikal dystoni, spasticitet efter stroke och hyperhidros. Vår forskning har definierat dosrelationen mellan olika toxinprodukter för optimerad användning vid olika indikationer.

Livskvalitet för patienter med ALS och deras närstående

 De flesta studier av psykologisk hälsa, livskvalitet och coping-strategier vid ALS har utförts i Nordamerika och i europeiska länder med andra slags hälsovårdssystem än i Sverige. Nu undersöker vi dessa faktorer hos patienter och närstående i en prospektiv studie med longitudinell design. Resultaten kan få betydelse för framtida vård av patienter, samt omhändertagande av närstående.

Forskare:

Birgitta Jakobsson Larsson
Katarina Laurell
Valter Niemelä
Ingela Nygren
Dag Nyholm
Johan Virhammar

Doktorander:

Madelene Braun
Elena Jiltsova
Simon Lidén
Paul de Roos