Pågående projekt inom njurmedicin
Pågående projekt
Accesser för Hemodialys, en Registerbaserad Studie med Fokus på Skillnader Mellan Kön och Regioner
Gunilla Welander, Torbjörn Linde med extern medarbetare Birgitta Sigvant
Dialysaccesser är en utmaning och något som kan förbättra kvaliteten på vård av patienter i hemodialys och minska patientdödligheten. Detta doktorandprojekt är baserat på registerdata från det svenska njurregistret (SNR). Viktiga forskningsfrågor är typen av kärlåtkomst hos patienter som börjar med hemodialys samt komplikationer och överlevnad hos de olika typerna av accesser och faktorer som kan påverka detta.
Hemodialys och Inflammation med Fokus på Komplemenraktivering och Cirkulerande Mikropartiklar
Philip de Laval, Inga Soveri, Bengt Fellström, Bo Nilsson med externa medarbetare Peter Garred och Tora Almquist
Under dialysbehandling möter blodet främmande ytor. Även med dagens biokompatibla material får man ett inflammatoriskt svar. Syftet med detta doktorandprojekt är att identifiera processer som leder till eller upprätthåller den systemisk inflammation och komplementaktivering som ses hos patienter med hemodialys. Utöver plasma studeras proteinavlagringar på använda dialysfilterytor och en ex-vivo-studie med en anti-FXII-antikropp som antikoagulantia är planerad.
Nya Kardiovaskulära Riskmarkörer vid Hemodialys
Magnus Westerlund, Inga Soveri, Bengt Fellström, Josefin Mörtberg, Maria Eriksson Svensson med externa medarbetare Niclas Eriksson, Ping-Hsun Wu, Östen Ljunggren, Torbjörn Linde och Anders Larsson
Det övergripande syftet med detta doktorandprojekt är att undersöka sambandet mellan nya kardiovaskulära biomarkörer och utfall såsom död, kardiovaskulär död och kardiovaskulära händelser hos patienter i hemodialys. Dessutom är syftet att öka förståelsen för vilken effekt en hemodialysbehandling i sig faktiskt har på hjärtskademarkörer, järnmetabolism och andra biomarkörer genom att utvärdera effekten av en enda dialyssession.
IgA Nefrit – Basala Studier och Nya Behandlingar
Maria Tydén, Inga Soveri, Josefin Mörtberg, Bengt Fellström med externa medarbetare Mazdak Nurmi och Anders Larsson
Detta pågående doktorandprojekt är ett samarbete mellan Uppsala och Västerås och utforskar tarmreaktivitet, mikrobiota, tarmpermeabilitet, urinproteomik, komplementaktivering och progress av IgA-nefrit (IgAN) samt är en fortsättning på ett långsiktigt fokus på tarmslemhinneaktivitet vid IgAN . De planerade studierna följer en behandlingsstudie på patienter med IgAN där en kortikosteroid som främst verkar i tarmen (budesonid) visade minskad en proteinuri och stabilisering av njurfunktionen (GFR).
Återkomst av IgA Nefrit i Njurtransplantat
Jacqueline Haller, Inga Soveri, Tomas Lorant, Bengt Fellström med externa medarbetare Hannes Olausson och Annika Wernersson-Östman
Detta är ett nytt doktorandprojekt som syftar till att karakterisera patienter med återfall i IgAN efter njurtransplantation. Den viktigaste forskningsfrågan är vilka som är de bakomliggande mekanismerna för återfall och om det finns några nya medel för förebyggande och behandling. Ett fokus för projektet kommer att vara komplementaktivering och den potentiella terapeutiska roll som komplementhämmare.
Den Obesa Njuren - Potentiella Mekanismer och Effekter av viktminskning
Patrik Ene, Lars Lind, Magnus Sundbom, Hans Furuland, Niclas Abrahamsson, Maria Eriksson Svensson
I detta doktorandprojekt studerar kända och nya mekanismer som kan vara en del av utvecklingen av fetma-relaterad njurskada och effekterna av viktminskning orsakad av kalorifattig diet och bariatrisk kirurgi på njurfunktionen hos allvarligt överviktiga patienter utan samtidig diabetes eller högt blodtryck. Detta görs i POEM-kohorten och i en behandlingsstudie där effekterna på njurfunktionen av snabb viktförlust inducerad av en kombination av en 4-veckors standardiserad lågkaloridiet ( LCD) och bariatrisk kirurgi studeras.
Andra pågående forskningsprojekt
Svensk Njurmedicinsk Biobank - En Viktig Infrastrutoe i framtida Biomarkörforskning
Inga Soveri
Alla patienter som njurbiopseras ingår i en nationell biobank med uppföljningsdata som är lämplig för: 1) biomarkörstudier, 2) utveckling och validering av algoritmer för riskbedömning och 3) framtida kliniska studier. Provhantering är anpassad så att komplementaktivering, mikropartiklar, biologisk åldrande kan studeras och olika "omics" -metoder kan tillämpas. Centra är Uppsala, Västerås, Gävle, Linköping, Umeå, Göteborg, Region Skåne.
Protemik Från Humana Uremiska Artärer
Inga Soveri med externa medarbetare Jonas Bergquist, SciLife Uppsala, Bo Ek, Tomas Lorant, Peter Stenvinkel, Anna Witasp och Paul Shiels
Vid utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar sker omfattande förändringar i målorganens funktion och struktur och dessa förändringar kan karaktäriseras av förändringar i proteintyp och mängd protein i organen. Vid njurtransplantation perforeras patientens egen artär (vanligtvis den yttre iliaca artären) med en "kärlstans" för att kunna ansluta njurtransplantatet artär till patientens. Vi studerar proteinkompositionen i denna kärlbit (som har varit i en uremisk miljö) i syfte att identifiera proteiner som kännetecknar processer som leder till accelererad hjärt-kärlsjukdom. Denna kunskap kan leda till nya riktade behandlingar som förhindrar hjärt-kärlsjukdom hos patienter med njursjukdom.
Recova - Identifiering och Korrigering av Volymförändringar
Hans Furuland och Jenny Stenberg
Att uppnå optimal hantering av vätskestatus är ett huvudmål vid dialys. Recova® är ett verktyg för tidig identifiering och korrigering av volymförändringar hos patienter med hemodialys. Verktyget kombinerar en systematisk klinisk bedömning med bioimpedansmätning vid bestämning av målvikt. Recova-verktyget utvecklades i ett tidigare doktorandprojekt. Verktyget implementeras nu i klinisk vård och effekter på patientens livskvalitet (QoL), sjukhusvistelse och andra parametrar utvärderas. Dessutom planeras även implementering på andra dialyskliniker i Sverige för att prospektivt utvärdera effekterna av Recova-verktyget.
Experimentella Studier av Fett- och Muskelvävnad med Fokus på Renalt Fett
Maria Eriksson Svensson, Maria Joao Pereira och Amir Sedigh
Tidigare forskning har visat att fettväv inte bara som en lagringsplats för energi utan också som ett mycket aktivt endokrint organ som producerar och utsöndrar ett flertal hormoner men också andra peptider och enzymer. Detta är en studie för att identifiera molekylära mekanismer som kan spela roll i fettvävnads funktion och öka vår förståelse för interaktionen mellan fettvävnad och njure. Detta görs genom att karaktärisera och utforska fem olika fettdepåer relaterade till njuren och muskelvävnad för att utforska likheter och skillnader mellan olika typer av fettvävnad och muskel med ett särskilt fokus på brun fettvävnad.
Andra resurser
Nätverk för Klinisk Njurmedicinsk Behandlingsforskning
År 2020 grundades ett nationellt ”Kliniskt nätverk för forskning om kronisk njursjukdom” med en styrgrupp med representanter från alla universitetssjukhus i Sverige och det svenska njurregistret. Aktuella multicenterstudier inom strokeprofylax och nya behandlingsalternativ för kronisk njursjukdom pågår. För mer information, vänligen kontakta Maria Eriksson Svensson eller Hans Furuland
Biobanker och Databaser
Biobanker har samlats in från de randomiserade kontrollerade studierna AURORA och ALERT samt Århus hemodialys kohort och har sedan använts för att analysera genomiska avvikelser i inflammationsrelaterade gener såväl som telomerlängd i DNA-material och dessa studier visat starka kopplingar till graden av inflammation, oxidativ stress, fetuinnivåer och patientöverlevnad. För närvarande pågår post hoc-analyser av dessa databaser och biobanker och nya biomarkörer som genereras genom användning av PEA-teknik undersöks. Dessutom pågår en utveckling av riskalgoritmer som leder till utveckling av risk-prediktorer för patienter som njurtransplanterats och patienter som behandlas med hemodialys. För mer information om dessa databaser och biobanker, vänligen kontakta Bengt Fellström.