Studier om könsdysfori
När man talar om könsidentitet brukar man mena det kön en person själv upplever sig tillhöra och identifierar sig med. Det kan till exempel vara kvinna eller man, ingetdera eller någonstans däremellan. Om en person har en könsidentitet som inte stämmer överens med det kön denne tilldelats vid födseln kan detta orsaka svårt obehag och lidande. Detta tillstånd kallas för könsdysfori.
En betydande ökning av personer som söker för könsdysfori har observerats under de senaste åren, särskilt bland yngre personer. Individer med könsdysfori är en grupp med ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa, diskriminering och våldsutsatthet. Majoriteten av studierna på området är metodiskt svaga och både Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering (SBU) och Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE) har publicerat relaterade kunskapsluckor och betonar behovet av mer forskning.
Vi syftar till att ge vetenskapligt robusta svar på flera av dessa kunskapsluckor, bland annat belysa följande frågeställningar:
- är könsbekräftande behandling förknippad med bättre resultat när det gäller könsdysfori, kroppsnöjdhet, psykisk hälsa och social sårbarhet (som diskriminering och våldsutsatthet),
- har personer med könsbekräftande behandling högre risk för negativa somatiska (tex stroke och hjärtinfarkt) och psykiatriska utfall (tex. psykiatriska inläggningar och suicidalt beteende), och
- vilka faktorer som är av betydelse för personer som upplever ett ändrat behov för könsbekräftande vård eller för personer som har erfarenheter av detransitions, retransition, omtransition eller ånger.
Vi använder data från en pågående stor multicenter kohortstudie i Sverige (SKDS), registerbaserade data med alla individer i Sverige som har fått en könsdysfori diagnos inom sjukvården samt data från kvalitativa intervjuer med utvalda individer.
SKDS-studien ger oss detaljerade kliniskt relevanta utfallsmått, registerdata tillräcklig statistisk styrka för att bedöma säkerhetsaspekter, till exempel mer allvarliga men sällsynta utfall (t.ex. stroke), medan de kvalitativa studierna kommer att belysa faktorer som påverkar viktiga beslut bland personer med könsdysfori. Den genererade nya kunskapen kommer att vara ett betydande bidrag på fältet, fylla viktiga kunskapsluckor och hjälpa myndigheterna att prioritera tjänsteutveckling och beslutsfattande.