Studien om de/re/omtransition

Detransition och retransition är begrepp används på olika sätt. Det kan innebära att avbryta medicinsk könsbekräftande behandling för att transitionera från ett kön till ett annat. Detransition/retransition kan också innebära att man återgår till att identifiera sig med det kön man tilldelades vid födseln, att könsidentiteten har fått mindre betydelse eller att man börjat identifiera sig på ett annat sätt. Vissa skiljer också mellan medicinsk detransition, som avser att avbryta just medicinska könsbekräftande behandlingar, och social detransition, som avser en process att förändra sociala aspekter i en tidigare social transition. I vissa fall används också begreppet omtransition, vilket innebär att göra en transition efter att tidigare ha gjort en (eller flera) transitioner, men inte nödvändigtvis tillbaka till det vid födseln tilldelade könet.

Inom ovanstående grupper kan det också finnas individer som ångrar tidigare genomförda behandlingar eller andra steg de tagit under sin process. Dessa begrepp har dock använts på olika sätt i litteraturen, vilket lett till viss förvirring kring begreppens innebörd.

I Sverige har debatten om den könsbekräftande vården, framför allt för unga, varit intensiv de senaste åren. I februari 2022 kom också Socialstyrelsen med nya rekommendationer för hormonell behandling för unga, som är betydligt striktare än tidigare. Man rekommenderar nu att hormonell behandling endast i undantagsfall ska kunna erbjudas minderåriga personer och då enbart inom ramen för forskning. De förändrade rekommendationerna grundar sig bland annat i SBU:s sammanställning av evidensläget för könsbekräftande vård för unga. Man konstaterar där att det bland annat inte går att avgöra hur vanligt det är att personer ändrar sin könsidentitet, avbryter behandlingar eller i någon aspekt ångrar den. Man uttrycker vidare oro för ett stort mörkertal av detransitionerade vars upplevelser och behov inte är kartlagda.

Syftet med studien är att kartlägga erfarenheter och behov hos personer som har erfarenhet av detransition i någon form. Vi ser ett stort behov av att initialt genomföra denna kvalitativa studie för att på sikt kunna mäta förekomst av detransitionerade på ett systematiskt sätt. Ökad kunskap kring området är också viktigt för att kunna utveckla den könsbekräftande vården både under utredning och efter eventuell diagnos och könsbekräftande behandling.