News from the Department of Medical Sciences

MS patients treated with rituximab have a better effect of covid-19 vaccine if the level of B cells is higher. This is shown by a new study from Uppsala University which is published in the journal JAMA Network Open. In patients with B cells of 40 / µL (microliters) or more, 9 out of 10 patients developed a protective level of antibodies, while there were significantly fewer among those with lower levels.

People with the autoimmune, rheumatic disease SLE do not only suffer from pain and joint inflammation. They also run an increased risk of organ damage. There is now a new antibody treatment that inhibits the immune reaction, which is highlighted by the Uppsala University Hospital in a press release.

Professor Per-Ola Carlsson vid Uppsala universitet har fått ett forskningsanslag på 2 000 000 kronor av oss på Diabetes Wellness Sverige för sitt projekt ” Treat and prevent type 1 diabetes by mesenchymal stromal cells”.

Storskalig insamling av symptomdata kan användas för att kartlägga smittspridningen av covid-19 samt för att förutspå hur många personer som kommer att behöva sjukhusvård en vecka senare. Det visar en studie från Lunds universitet och Uppsala universitet där man analyserat över tio miljoner dagliga rapporter insamlade med en app i Sverige under pandemins första år. Resultaten har nu publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

Christina Zjukovskaja, a PhD student in Experimental Neurology, has won the Uppsala University competition for the spot at the Coimbra Group 3 Minute Thesis (3MT).

Ett samarbete mellan finska och svenska forskare banar väg för behandling med cellterapi vid diabetes. I en ny vetenskaplig artikel presenterar forskarna förbättrade metoder för att framställa insulinproducerande betaceller från stamceller. Det här väcker förhoppningar om att i framtiden kunna behandla typ 1-diabetes med stamceller.

Professor Simon Cervenka tilldelas pris för yngre framgångsrika forskare av Arvid Carlsson-fonden.

Barndiabetesfonden delar i år ut 19,7 miljoner i forskningsanslag. Drygt halva summan går till Uppsalaforskare anslutna till Uppsala diabetescentrum där flera är verksamma vid institutionen för medicinska vetenskaper.

Lars Wallentin, Mia Wadelius, Stefan James och Jonas Oldgren är några av Uppsalaforskarna på den prestigefyllda listan över ofta citerade forskare.

Målsökande strålbehandling med radioaktivt Lutetium-177 är en vanlig behandling vid spridda neuroendokrina tumörer. Forskare vid Uppsala universitet/Akademiska sjukhuset och Skåne universitetssjukhus i Lund inleder inom kort ett stort forskningsprojekt för att utvärdera om individuellt anpassad stråldos är bättre än dagens standardmodell som innebär att alla patienter får samma dos.

Kungliga Vetenskaps-Societeten delade den 23 november ut Thuréus-priset. Priset i den naturalhistorisk-medicinska klassen går till: Professor Tove Fall vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet, för sina framstående studier av hur folksjukdomar som diabetes och hjärtsjukdom påverkas av livsstil och genetik.

Överviktskirurgi kan ge positiva hälsoeffekter på diabetes typ 2 och innebära att sjukdomen kan förebyggas eller botas. Nu visar studier vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet att effekterna verkar hänga samman med att hormon- och nervsignaler som styrs från hjärnan förändras på ett sätt som kan leda till lägre blodsocker och förbättring av flera andra riskfaktorer för diabetes och hjärtkärlsjukdom. Detta uppmärksammas i samband med Världsdiabetesdagen 14 november.

Cryoballongablation vinner terräng som behandlingsmetod vid förmaksflimmer. I en ny studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet ska forskarna kartlägga om ablation med lungvensisolering är bättre än rytmstabiliserande läkemedel för patienter med ihållande hjärtflimmer. Behandlingen innebär att läkaren för in en kateter genom ett blodkärl fram till hjärtat och blockerar felaktiga impulser i vänster förmak med hjälp av kyla.

Ohälsa och sjukfrånvaro är ett växande problem inom många branscher. Samtidigt förväntas individer arbeta allt längre. Frågan är hur människor ska kunna arbeta under hela yrkeslivet, särskilt inom branscher med både fysiska och psykosociala utmaningar såsom sjukvården? Det är fokus för ett sexårigt forskningsprojekt vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet som startar inom kort.

Nu presenteras samtliga vinnare av Läromedelsförfattarnas pris 2021 – Sveriges tyngsta pris för författare av läromedel och kurslitteratur.

– Det är med glädje vi presenterar vinnarna idag. Detta är författare som gjort en enorm insats på sina respektive områden, säger Frida Engman, förbundsdirektör Läromedelsförfattarna.

I ett pressmeddelande tillkännages att mottagarna av Barndiabetesfondens Johnny Ludvigsson-priser 2021 korats. Professor Karsten Buschard på Rigshospitalet i Köpenhamn och docent Daniel Espes vid Uppsala universitet prisas för sina insatser för typ 1-diabetesforskningen.

Ektopisk Cushing’s syndrom är en sällsynt sjukdom där en neuroendokrin tumör utsöndrar ett hormon som triggar binjurarna att producera för mycket kortisol. När tumören är spridd och inte kan opereras, blir det allt vanligare att båda binjurarna tas bort. En klinisk forskningsstudie på Akademiska sjukhuset visar att den bästa metoden är när två kirurger opererar parallellt på varsin sida.

Immunsvaret efter vaccination mot covid-19 är begränsat hos svårt njursjuka som behandlas med bloddialys. Särskilt äldre personer riskerar att inte utveckla ett fullständigt immunsvar. Det visar en studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Forskare manar till försiktighetsåtgärder för att skydda dessa patienter, inte minst på dialysenheter.

Nu lanseras den nya versionen av Jobbafrisk.se, en webbplats som informerar om yrken och hälsorisker. Målgrupp är unga och andra som ska välja utbildning eller yrke, men också personer som arbetar med studie- och yrkesvägledning eller inom elevhälsan. På sajten finns information om betydligt fler olika hälsotillstånd än tidigare och vad man bör tänka på för att förbli frisk på jobbet.

Göran Hedenstierna, professor i klinisk fysiologi vid Uppsala universitet, gick bort den 12 juli 2021, 79 år gammal.

Vilken roll spelar miljögifter, livsstil, ärftlighet och molekyler i blodet för uppkomsten av multipel skleros (MS)? Det ska en studie ledd av forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet kartlägga.

Hur ska man komma tillrätta med arbetsrelaterad stress inom sjukvården? Medarbetarnas inställning och initiativ kan ge skjuts åt en positiv arbetsmiljöutveckling. Det visar en intervjustudie som genomförts på en av Akademiska sjukhusets utvecklingsavdelningar, som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Environmental research and public health.

Uppsala universitets pris för framgångsrik kunskapsöverföring, Hjärnäpplet, tilldelas i år professorerna Rolf Larsson och Peter Nygren, samt docent Joachim Gullbo. De belönas för sitt framgångsrika arbete för bättre läkemedelsbehandling mot cancer.

Professor Mia Wadelius leder ett projekt som ska kartlägga biverkningar av vaccin mot Covid-19. De flesta får milda eller inga biverkningar av covid-19-vaccinet men studien kommer att fokusera på allvarliga biverkningar.

Sergi Sayols-Baixeras, researcher at the Department of Medical Sciences, received the best abstract award in Clinical Category from 8^th International Human Microbiome Consortium (IHMC) Congress.

Kim Kultima, researcher at the Department of Medical Sciences, participate in a research programme that have been funded by the US National Institutes of Health (NIH).

Personer med SLE som röker löper dubbelt så hög risk att drabbas av hjärtinfarkt jämfört med icke-rökare. För dem som ärvt en speciell genvariant, STAT4, från någon av sina föräldrar, innebär rökning en tredubblad risk. Det visar en studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet och lyfts fram i samband med internationella SLE-dagen 10 maj.

Stiftelsens ändamål är att stödja infektionsmedicinsk forskning vid medicinska fakulteten, Uppsala universitet, och sådan infektionsmedicinsk forskning som sker i samarbete med forskare vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. I första hand avses infektionsmedicinsk forskning inom ämnesområdet infektionssjukdomar, men även sådan forskning inom ämnesområdet oto-rhino-laryngologi omfattas. Främst avses forskning som har klinisk inriktning. Doktorandprojekt har prioritet liksom projekt bedrivna av läkare eller blivande läkare.

Transplantation med så kallade Langerhanska öar är en alternativ behandling för personer med svår typ 1-diabetes och oförutsägbara, kraftiga variationer av blodsockret. På grund av avstötningsrisk måste patienterna dock ta immunhämmande läkemedel livet ut. I en klinisk studie på Akademiska sjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge ska man utvärdera en ny metod för att minska behovet av sådan behandling genom att använda personens egna så kallade T-celler.

En internationell studie visar att genförändringar i interferonsystemet, en viktig del av immunförsvaret, kan förklara varför vissa individer får livshotande symtom vid covid-19, medan andra får en infektion utan symtom.

Foundation for Research in Rheumatology (FOREUM) has granted €600,000 to the project titled "Targeting autoimmune and molecular mechanisms for pain and fatigue in fibromyalgia" lead by Professor Camilla Svensson, Group Leader at CMM. Co-applicants are Johanna Lanner (Karolinska Institutet), , Eva Kosek (Karolinska Institutet och Uppsala University), Kim Kultima (Uppsala University), David Andersson (Kings College London) and Pasi Tavi (University of Eastern Finland, Kuopio).

While the world is caught up in responding to the Covid19 pandemic, it has gone largely unnoticed that more than thirty years has passed since the last class of antibiotics was discovered. Meanwhile global consumption of antibiotics continues to increase. As a consequence, bacteria have developed resistance and are spreading as a silent, but steady, pandemic threatening to devastate healthcare and modern medicine as we know it.

Hjärt- och njurkomplikationer är vanligare vid typ 1-diabetes jämfört med typ 2-diabetes, även kallad åldersdiabetes. Det framgår av en norsk-svensk registerstudie från Akademiska Sjukhuset och Uppsala universitet i samarbete med andra svenska och norska forskare. Fynden anses intressanta och delvis överraskande eftersom dessa sjukdomar ofta hänger samman med de riskfaktorer som är vanligast hos personer med typ 2-diabetes.

The national SCAPIS study, in which just over 30,000 Swedes were included and underwent an extensive health examination, including at the Uppsala University Hospital, took place in the years 2013–2018. The purpose is to find risk factors/markers and to be able to treat people who have a risk of cardiovascular diseases before they become ill. On 17 March, the study’s database will open for large-scale research.

Vid astma blir luftvägarna överkänsliga. Forskare vid Uppsala universitet har nu hittat en ny bidragande underliggande cellulär och molekylär mekanism som förklarar luftvägsöverkänslighet. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Allergy.

Antimikrobiell resistens är ett globalt och akut hot mot människors och djurs hälsa. På toppmötet Uppsala Health Summit, som arrangeras digitalt den 15-18 mars, diskuteras hur beteendeförändringar i olika delar av samhället kan bromsa den oroväckande utvecklingen.

En av fyra patienter med njurproblem, som transplanterats eller går i dialys, har njurinflammation. Tack vare en ny läkemedelsbehandling via tarmen, utvecklad av forskare i Uppsala, kan patienter med inflammation av typen IgA-nefrit inom kort slippa eller skjuta på dialysen.

A European study is evaluating whether a relatively new drug, which is normally given to diabetics to lower blood sugar, can reduce the risk of heart failure and death after a heart attack.

Härom året inleddes ett nationellt samarbete om precisionsmedicin mellan sjukvård, akademi och industri, MEGALiT. Projektet har resulterat i en läkemedelsstudie som innebär att fler cancerpatienter kan erbjudas mer individuellt anpassad behandling med målstyrda läkemedel. Detta lyfte Akademiska sjukhuset fram i ett pressmeddelande med anledning av världscancerdagen 4 februari.

Webbtidningen Extrakt skriver i en artikel att fallen av multipel skleros ökar. I Sverige diagnostiseras cirka 1000 personer årligen. Våra genetiska förutsättningar har ju inte förändrats nämnvärt, inte heller andra riskfaktorer som brist på solljus, så frågan är om andra miljöfaktorer kan bidra till den negativa trenden?

Flera forskare vid institutionen har tilldelats anslag från Cancerfonden. Sören Lehmann, professor i hematologi vid institutionen för medicinska vetenskaper och överläkare vid Akademiska sjukhuset, har tilldelats drygt 5,2 miljoner kronor i forskningsanslag från Cancerfonden. Projektet handlar om betydelsen av s.k. epigenetiska förändringar vid akut myeloisk leukemi.

Thomas Tängdén har tilldelats bidrag till anställning som forskare på halvtid i klinisk miljö i Vetenskapsrådets senaste utlysning. Andrei Malinovschi och Eva Lindberg, båda forskare och läkare vid Uppsala universitet/Akademiska sjukhuset, har tilldelats 2,4 miljoner kronor vardera i projektbidrag från Vetenskapsrådet. Deras projekt handlar om användning av antibiotika för ökad klinisk effekt och mindre resistensutveckling, KOL och obstruktiv sömnapné under REM-sömn.

De senaste åren har stora framsteg gjorts inom läkemedelsbehandling av typ 2-diabetes som även kommer andra patientgrupper till nytta. Ett exempel på ny, innovativ behandling är så kallade SGLT2- hämmare mot högt blodsocker, som även minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar, framförallt hjärtsvikt, och njursvikt. Läkemedlet kan numera även ges till personer utan diabetes. Det här skriver Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande den 23 november 2020.

Forskare vid bland annat Uppsala universitet/Akademiska sjukhuset har erhållit 8,4 miljoner från Vetenskapsrådet och Cancerfonden för fortsatt forskning kring blodsjukdomen mastocytos som orsakas av en ansamling av mastceller i olika organ, med symtom såsom svimningsattacker, diarré och hjärtklappning och illamående. Det här skriver Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande.

Benskörhet är vanligare hos personer med KOL än hos personer utan, och behandling med inhalationssteroider i hög dos ökar risken ytterligare. Det visar en klinisk studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet om biverkningar av läkemedelsbehandling vilket uppmärksammas i ett pressmeddelande från Akademiska sjukhuset med anledning av internationella KOL-dagen 18 november.

En nyligen genomförd klinisk studie har visat att behandling med cellterapi kan bevara insulinproduktionen hos vuxna med nydebuterad typ 1-diabetes. Nästa år planeras studierna att utvidgas och för första gången även omfatta barn och ungdomar som nyligen fått diagnos.

Var tionde njursjuk som går i dialys i västvärlden har en bakomliggande njurinflammation av typen IgA-nefrit. Delresultat av en pågående fas III-studie visar att en ny sorts immunterapi kan stabilisera njurfunktionen. I mitten av 2022 räknar forskare med att behandlingen kan bli ett alternativ för fler svårt njursjuka med IgA-nefrit som kan komma att fördröja behovet av eller helt slippa dialys och transplantation. Det här skriver Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande.

Svenska sällskapet för medicinsk forskning delar årligen ut SSMF:s Stora anslag till yngre, lovande medicinska forskare. Anslagsmottagarna tilldelas medel för fyra års forskning på hel- eller halvtid med målet att etablera en självständig vetenskaplig karriär. Vid årets utlysning bedömdes 203 ansökningar varav åtta beviljades. Dag Leonard vid Uppsala universitet är en av årets anslagsmottagare.

Idag saknas effektiv läkemedelsbehandling för patienter med Sjögrens syndrom. De studier av nya behandlingar som gjorts har inte heller säkert kunnat visa någon effekt. En studie ledd från Akademiska sjukhuset visar att det finns två tydliga undergrupper av patienter med Sjögrens syndrom som skiljer sig avseende genetisk bakgrund, förekomst av antikroppar och kliniska sjukdomsyttringar. Detta bör man ta hänsyn till i läkemedelsstudier och de nya rönen banar väg för utveckling av nya behandlingar.

Patienter med covid-19 har visat sig ha en påtaglig risk för blodproppar. I en pågående klinisk studie ska forskare vid Akademiska sjukhuset och Västmanlands sjukhus studera rubbningar i blodets koagulation hos patienter som får livsuppehållande dialysbehandling.