Nyheter från institutionen för medicinska vetenskaper

En ny diagnosmetod som går ut på att använda nanopartiklar för att upptäcka förändringar i de finaste delarna i lungorna håller nu på att införas vid Akademiska sjukhuset. Instrumentet, som utvecklats av forskare i Uppsala, gör det möjligt att mäta avstånd i de minsta luftvägarna och lungblåsorna och kan förbättra diagnostiken vid misstänkt lungsjukdom exempelvis lungemfysem och KOL.

Vid Institutionens dag den 14 november belönades flera doktorander och unga forskare med fina priser.

I en ny studie har forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet jämfört koldioxidavtrycket från två sorters inhalatorer som används vid behandling av astma och KOL: pulverinhalatorer och sprayer som innehåller drivgas. Resultaten visar att koldioxidavtrycket är 20 gånger större om man behandlar med spray än om man använder pulverinhalator.

Personer med typ 1-diabetes är i dag hänvisade till livslång behandling med insulin via spruta eller pump. I en patientstudie på Akademiska sjukhuset prövas om gammaaminosmörsyra (GABA), en av de viktigaste signalsubstanserna i hjärnan, kan återskapa den egna insulinproduktionen och bli ett nytt läkemedel. Forskningen uppmärksammas i ett pressmeddelande som Akademiska sjukhuset skickat ut med anledning av världsdiabetesdagen 14 november.

Nu har du som tillhör kategorin ”övriga anställda”, enligt arbetsordningens definition, chansen att bli en del av rekryteringen av nu rektor och prorektor genom att nominera lämpliga kandidater till Universitetskollegiet. Sista dagen för nominering är fredagen den 8 november.

Forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper har undersökt om hundägare har bättre överlevnad efter en hjärtinfarkt eller stroke. Resultaten visar att både strokepatienter och hjärtinfarktpatienter som äger en hund löpte lägre risk att dö under uppföljningen än de patienter som inte hade hund.

Ytterligare en läkare på institutionen för medicinska vetenskaper (IMV), Mia Wadelius, läkare inom klinisk farmakologi på Akademiska sjukhuset och professor vid IMV, har sällat sig till listan över världens mest citerade forskare. Här återfinns även Stefan James, Lars Lind och Ann-Christine Syvänen, samtliga forskare vid IMV, samt två pensionerade läkare/forskare: Otto Cars och Lars Wallentin.

Fördröjd tömning av magsäcken, gastropares, är ett sjukdomstillstånd som drabbar många diabetespatienter. Inom kort startar en klinisk studie, ledd från Akademiska sjukhuset, där man kombinerar ett befintligt läkemedel med ett nytt nanomaterial för att uppnå högre verkan med lägre dos.

En kombination av psykologiska och fysiska rehabiliteringsinsatser har god effekt vid långvarig smärta, men oftas saknas tydlig inriktning mot återgång i arbete. I ett pressmeddelande den 16 augusti skriver Akademiska sjukhuset om en nystartad studie på smärtcentrum, Akademiska sjukhuset i Uppsala och Uppsala universitet, där en metod för arbetsanpassning kallad Krav- och funktionsschema (KOF) utvärderas.

Antikroppar som finns i leden redan innan ledgångsreumatism bryter ut, kan orsaka smärta även i frånvaro av ledinflammation. Det skriver Karolinska Institutet i ett pressutskick. Forskarna tror att fyndet kan vara en generell mekanism vid autoimmunitet och att resultaten kan ligga till grund för nya sätt att minska icke-inflammationskopplad smärta vid både ledgångsreumatism och andra autoimmuna sjukdomar.

Sveriges Radio P4 Uppland har gjort ett reportage där de lyfter en ny metoden som forskare vid institutionen för medicinskavetenskaper har utvecklat, som bland annat ska skydda patienter från onödiga biverkningar av läkemedel.

En ny studie visar att det inte är någon slump om vi väljer att skaffa hund eller inte. "Jag hade räknat med en viss genetisk komponent, men jag blev förvånad över hur stark den här komponenten var", säger professor Tove Fall till bl.a. Aftonbladet och SVT Nyheter Uppsala.

Forskningsanslag för år 2019 har ledigförklarats från Stiftelsen Familjen Olinder-Nielsens fond för infektionsmedicinsk forskning. Sista ansökningsdag är 7 juni 2019. Läs mer här i nyheten.

Vissa personer med den autoimmuna sjukdomen SLE drabbas av livshotande inflammation i njurar och hjärna, medan andra främst får hud- och ledproblem. Vid forskargruppen för Reumatologi vid institutionen för medicinska vetenskaper har man utvecklat en ny metod som gör det möjligt att redan vid diagnos förutsäga prognos och sjukdomsförlopp. Detta förbättrar möjligheterna att anpassa behandlingen individuellt vilket uppmärksammas med anledning av internationella SLE-dagen den 10 maj.

Dr Shafqat Ahmad tilldelas det prestigefyllda priset Rising Star Award från European Association for the Study of Diabetes (EASD).

Det finns ett samband mellan höga nivåer av PCB:er i blodet och för tidig död. Det visar en ny tvärvetenskaplig studie. Studien är en i raden från ett drygt tioårigt tvärvetenskapligt samarbete mellan professorerna Lars Lind och Monica Lind vid Insitutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset samt miljökemister vid Örebro universitet, som visar på hälsorisker med PCB:er trots att de varit förbjudna sedan länge.

Malaria är en infektionssjukdom som smittar via myggor som bär på en parasit. Drygt 200 miljoner människor framförallt i Afrika är drabbade. Akademiska sjukhuset skriver i sitt pressutskick att temat för årets World Malaria Day den 25 april är "Zero malaria starts with me", där Väldshälsoorganisationen (WHO) uppmanar alla länder att ta sitt ansvar för att vända utvecklingen.

Det internationella nätverket ReAct, som samordnas från Uppsala universitet, kommer att satsa på fyra strategiska områden för att möta låg- och medelinkomstländers behov att arbetet för att hantera antibiotikaresistens. De får nu stöd från Sida för den nya strategin.

I ett pressmeddelande från Akademiska sjukhuset skriver man om en planerad studie där man ska jämföra två olika läkemedel för att se vilken läkemedelsbehandling som är effektivast för att förebygga komplikationer vid typ 2-diabets. Studien leds av professor Jan Eriksson vid forskargruppen Klinisk diabetologi och metabolism vid institutionen för medicinska vetenskaper.

Svenska Dagbladet skriver om hur en ny forskningsstudie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism lägger ytterligare en pusselbit till förståelsen av hur central hjärnans dygnsrytm är för aptit och ämnesomsättning. Jonathan Cedernaes är försteförfattare till studien och verksam i forskargruppen Transplantation och regenerativ medicin vid Institutionen för medicinska vetenskaper.

Ergo skriver om Susanne Victor, som är doktorand vid Arbets- och miljömedicin, som har samlat in prover från 250 hästar för att undersöka deras allergenprofiler.

Vid Institutionens dag, 15 november, belönades ett antal personer med fina priser.

Insitutionen för medicinska vetenskaper startar i början på nästa år ett mentorskapsprogram för disputerade forskare på postdoktornivå och åren närmast efter postdoktortiden. Syftet med programmet är att ge kollegor i tidig karriär stöd för att utveckla sin yrkesroll och bättre förstå sin potential och de olika möjligheter akademin erbjuder.

Två av institutionens medarbetare, Mårten Fryknäs och Helena Vretman, har utsetts till kontaktpersoner för lika villkor. Du kan kontakta dem om du sett eller utsatts för trakasserier.

Kungl. Vetenskaps-Societeten delade 4/9 vid en ceremoni i Museum Gustavianum i Uppsala ut Thuréus-priset, med en prissumma på 100.000 kr. Priset gick till:
Professor Stefan James, Institutionen för medicinska vetenskaper och Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR), Uppsala universitet, för utvecklandet av nya behandlingar vid akut kranskärlssjukdom och banbrytande insatser knutna till svenska kvalitetsregister.
 

Tove Fall vid institutionen för medicinska vetenskaper har tilldelats ett ERC Starting Grant från det europeiska forskningsrådet European Research Council (ERC). Anslaget uppgår till 1,5 miljoner Euro och projektet löper över en femårsperiod. Det prestigfulla anslaget tilldelas unga, lovande forskningsledare. I 2018 års utlysning får 403 forskningsprojekt inom samtliga forskningsdiscipliner i EU dela på totalt 603 miljoner euro, varav 17 gick till Sverige.

Docent Tove Fall har valts in i Sveriges unga akademi.  Där kommer hon bl.a. verka för att stärka kvaliteten på svensk forskning. Sveriges unga akademi är en tvärvetenskaplig akademi för ett urval av de bästa yngre forskarna i Sverige. Akademins verksamhet består huvudsakligen av tre delar, tvärvetenskap, forskningspolitik och utåtriktat arbete. Akademin utgör en oberoende plattform som ger yngre forskare en stark röst i den forskningspolitiska debatten och som arbetar med att föra ut forskning till unga.

Stiftelsen Familjen Olinder-Nielsens fond för utlyser bidrag för infektionsmedicinsk forskning

“The Scandinavian Society for the Study of Diabetes (SSSD)” ger årligen ett pris till en ung forskare som publicerat en viktig artikel inom fältet klinisk diabetesforskning. Årets pristagare är Daniel Espes vid IMV, som utsågs till pristagare vid sällskapets möte i Åbo tidigare under april i år.

I en artikel författad av bl.a. Monica Lind och Lars Lind visas ett samband mellan halter i kroppen av bekämningsmedel och biologisk ålder, mätt som metylering av DNA.

Ziad Hijazi har erhållit SSMF:s Stora anslag, Etableringsstöd för yngre forskare, 4 år.

Dan Norbäck har beviljats bidrag av Vetenskapsrådet för ett projekt om hälsoeffekter av luftmiljön ute och inomhus. Projektet sker i samarbete med Zhuohui Zhao, Fudanuniversitetet i Shanghai.

Vetenskapsrådet har i en utlysning via Joint Programme Initiative on Antimicrobial Resistance (JPIAMR) tilldelat Josef Järhult ett bidrag.

Vetenskapsrådet har i en utlysning via Joint Programme Initiative on Antimicrobial Resistance (JPIAMR) tilldelat Thomas Tängdén ett anslag för forskning om optimerad användning av antibiotika.

SciLifeLab har beviljat en ansökan med Mia Wadelius som huvudsökande 10 miljoner kronor. Projektet, där också Lili Milani  och Pär Hallberg medverkar är för farmakogenetiska studier med helgenomsekvensering av närmare 1000 prover från patienter  med läkemedelsbiverkningar.

Mats Gustafsson vid IMV har beviljats projektbidrag av Vetenskapsrådet, NT.

Svenska Läkaresällskapet har beviljat ett anslag för forskning om den autoimmuna reumatiska sjukdomen SLE till ett projekt med Professor Lars Rönnblom som koordinator.

Institutionen öppnar en utlysning av medel för strategisk forskning. Institutionens professorer och docenter kan söka bidrag. Medfinansiering krävs.

Håkan Melhus projekt handlar om "Studier av vitamin A och D".

Per-Ola Carlsson ansökan hade titeln "Translationella studier av insulinproducerande celler framtagna från inducerade pluripotenta stamceller"

I det projekt som beviljats Ann-Christine Syvänen har Jonas Carlsson Almlöf också en viktig roll och titeln på projektet är: ”Genetisk variation och genuttrycksprofiler i enskilda celler vid systemisk lupus eythematosus (SLE)”

Per Hellström har beviljats ett projektbidrag från Vetenskapsrådet med titeln:

Behandling av inflammatorisk tarmsjukdom med anaerob odlad human intestinal mikrobiota; avancerad monitorering av tarminflammation

I den stora ansökningsomgången har Vetenskapsrådet glädjande nog beviljat projektbidrag till fyra av institutionens forskare: Per-Ola Carlsson, Ann-Christine Syvänen, Håkan Melhus och Per Hellström. Du kommer att kunna läsa mer om vad ansökningarna handlar om bland kommande nyheter.