Nyheter från institutionen för medicinska vetenskaper

Svenska Läkaresällskapets Translationella pris 2023 tilldelas Dag Leonard, överläkare, lektor i reumatologi, institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet, Sektionen för reumatologi, Akademiska sjukhuset.

Finns det en möjlighet att förutspå vem som kommer drabbas av hälsofarlig fetma, obesitas, och på så sätt förebygga sjukdomar? Det ska forskare vid Uppsala universitet ta reda på i ett stort EU-projekt. Där kommer de också undersöka om svampar och kryddor kan hjälpa till vid viktnedgång.

I 40 år har Lars Rönnblom haft fokus på att förstå de molekylära mekanismer som leder till sjukdomen systemisk lupus erythematosis (SLE), och särskilt betydelsen av interferonsystemet. Ett övergripande syfte med forskningen är att förbättra behandlingen och livet för patienter med SLE.  Nu belönas han med Reumatikerförbundets och Pfizers stipendium på 150 000 kronor.

Obstruktiv sömnapné ökar på grund av ökande övervikt och fetma samt en åldrande befolkning. Vid måttlig till svår sömnapné är CPAP förstahandsval som behandling och följsamhet är avgörande för god effekt. I två studier har forskare vid Akademiska sjukhuset undersökt om intensivare uppföljning via telemedicin kan öka användningen av CPAP samt om arbetssättet är kostnadseffektivt. Slutsatsen är att distansuppföljning fungerar men att följsamheten är likvärdig med uppföljning vid besök. Det här skriver Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande.

Forskare har upptäckt ett samband mellan vissa tarmbakterier och plack i kranskärlen. Placken är en viktig orsak till åderförkalkning och hjärtinfarkt. Det här skriver forskning.se om på sin webb.

Läkemedel med betablockerare är sedan över 30 år tillbaka en del av standardbehandlingen vid hjärtinfarkt för att minska risken för nya infarkter. Men nu pekar en ny studie, där drygt 43 000 svenska hjärtinfarktpatienter ingått, på att dessa läkemedel hos de allra flesta inte har någon effekt efter ett år.

Region Uppsalas forskningspris tilldelas varje år fem personer som genom sin patientnära forskning bidragit till betydelsefulla förbättringar inom hälso- och sjukvården. Jonas Oldgren, överläkare och professor, vid institutionen för medicinska vetenskaper är en av de fem pristagarna som tilldelats priset 2022.

Camilla Lorant vid Uppsala universitet/Akademiska sjukhuset i Uppsala och Linn Renborg vid Sahlgrenska universitets-sjukhuset i Göteborg får dela på Pfizers och Svenska Infektionsläkarföreningen (SILFs) stipendium för klinisk forskning inom infektionssjukdomar. Stipendiet på 75 000 kronor delades ut vid årets Infektionsvecka/Mikrobiologiska vårmöte i Halmstad den 25 maj.

Professor Dag Nyholm tilldelades fredagen den 12 maj Svenska neurologföreningens pedagogiska pris ”Den gyllene reflexhammaren” med motiveringen ”För dina inspirerande och pedagogiska föreläsningar samt för ditt arbete med att förvalta och utveckla den svenska läroboken i Neurologi vilket haft stor betydelse för att sätta ämnet Neurologi på kartan”.

För patienter som behandlas med blodtryckssänkande medicin, kan förbättringen bli mycket större av att byta läkemedel än av att dubblera dosen av nuvarande behandling. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras i tidskriften JAMA, Journal of the American Medical Association. I studien har 280 patienter under ett års tid fått prova fyra olika blodtryckssänkande mediciner.

Uppsala universitets medarbetarpolicy är beslutad av rektor. Nu hoppas man att innehållet i policyn ska uppmuntra till diskussioner bland medarbetare inom hela universitetet, på institutioner, avdelningar och motsvarande.

Finns ett samband mellan sömnapné och kognitiv nedsättning/utveckling av demens? Det är fokus för en ny forskningsstudie vid Akademiska sjukhuset. Enligt flera studier kan obstruktiv sömnapné vara en riskfaktor för demenssjukdomar men det saknas vetenskapligt underlag baserat på nattliga andningsmätningar. Målet är att kunna identifiera en ny och behandlingsbar riskfaktor till kognitiv nedsättning.

Tove Fall är professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet och blev ett känt ansikte för många svenskar under coronapandemin. Hon är även en framstående diabetesforskare som använder sig av stora datamängder för att få en bättre förståelse för hur diabetes utvecklas. Nu tilldelas hon Leif C. Groop-priset för sin diabetesforskning.

Ny forskning ger starka belägg för att så kallad ”ofarlig” fetma är en myt. Personer med fetma, men som inte har några andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, har en ökad risk för förträngningar i hjärtats kranskärl jämfört med normalviktiga personer. Det visar resultat från befolkningsstudien Scapis.

Sjukhusvården har tillsammans med primärvården inom Region Uppsala rankats som allra bäst inom diabetesvård i Sverige. Diabetsbarometern 2022 presenterades vid Världsdiabetesdagen den 14 november.

Styrgruppen för EpiHealth beslutade i november 2022 om fyra anslag för postdoktjänster under två år. Läs om de Uppsalaforskare som får anslag och vilken forskning de planerar att bedriva.

Under hösten tilldelades Johan Virhammar, specialistläkare vid institutionen för medicinska vetenskaper, ett Starting Grant på halvtid från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF). SSMF Starting Grant är ett etableringsstöd för yngre forskare inom medicin.

Johan Bengtsson, ST-läkare i vuxenpsykiatri och forskare på institutionen för medicinska vetenskaper, har tilldelats medel från Stiftelsen Söderström-Königska sjukhemmet för projektet "Negativa symtom och autonom påverkan i relation till biologiska variabler och långtidsutfall hos patienter med nydebuterad psykos". Projektet ingår i Uppsala Psychosis Cohort som leds av professor Simon Cervenka. Anslaget är på 350 000 kronor.

Två forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper finns med på företaget Clarivates lista ”Highly Cited Researchers” som samlar världens mest citerade forskare.

Professor Otto Cars tilldelas Forska!Sveriges hedersutmärkelse för sitt dedikerade arbete med att bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens. Det inkluderar hans arbete med att möjliggöra utvecklingen av nya antibiotika och en jämlik tillgång till effektiva behandlingar mot bakteriella infektioner globalt. Utmärkelsen delas ut i samband med Forska!Sverige-dagen den 28 november.

I Vetenskapsrådets stora utlysningn 2022 utlysning tilldelades sju forskare vid institutionen bidrag. Tre forskare tilldelades medel från Cancerfonden.

Parkinsonpatienter ges idag en mycket effektiv behandling för symptomen med motoriska svårigheter. Efter år av forskning inom neurologi vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset har forskarna lyckats optimera läkemedelsbehandlingen för symptom vid Parkinsons sjukdom.

Arbete med arbetsmiljö och önskan om friska medarbetare finns i alla företag och organisationer, men vad avgör om en arbetsplats lyckas eller inte? I Sverige är 432 000 arbetslösa och nästan 15 procent av befolkningen sjukskrivna. Nu pågår ett nytt forskningsprogram för att skapa ett förändrat synsätt om arbetsmiljö för ett hållbart arbetsliv.

Anslaget från Erling-Perssons stiftelse som Anna Rostedt Punga beviljats är på 6,5 miljoner kronor och sträcker sig över fyra år medan Rolf Larsson beviljas 4 miljoner kronor över tre år.

Forskning om sambandet mellan klimatförändringar och konflikt och om hjärnans nätverk och signalämnen belönas med Uppsala universitets Oscarspris 2022. En av årets pristagare är Andreas Frick.

Myasthenia Gravis är en kronisk muskelsjukdom där antikroppar angriper skelettmusklerna, vilket leder till onormal muskeltrötthet. En klinisk studie vid bland annat Akademiska sjukhuset visar att immunterapi med Rituximab, som komplement till kortison, kraftigt minskar risken för att sjukdomen förvärras och/eller behov av ytterligare behandlingar. Det här skriver Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande.

Det finns starka kopplingar mellan bakterier som lever i tarmen och nivåerna av små molekyler i blodet – så kallade metaboliter. Det visar en ny studie, som letts av forskare från institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet och Lunds universitet, som nu publiceras i tidskriften Nature Communications.

Läkarstudenten Moa Winninge får Chesnecopheruspriset på 10 000 kronor. Det är Upsala läkareförenings nyinrättade pris för bästa självständiga arbete på läkarprogrammet. Priset har fått sitt namn efter Johannes Chesnecopherus, den förste professorn vid medicinska fakulteten, Uppsala universitet. Han tillsattes 1613 och startade undervisning för blivande läkare - dvs. det som utvecklats till dagens läkarprogram.

Kungl. Vetenskaps-Societeten delade i slutet av augusti ut en Benzeliusbelöning med en penningsumma på 25.000 kr till Teodor Svedung Wettervik.

Linnémedaljen tilldelas i år professor Lars Lind.

Lars Rönnblom, överläkare och professor i reumatologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tilldelas den äldre Gustaf Adolfsmedaljen i guld för betydelsefulla insatser vid universitetet.

Joachim Burman, överläkare och docent, och Anna Rostedt Punga, överläkare och professor, vid institutionen för medicinska vetenskaper är två av pristagarna för Region Uppsalas forskningspris för patientnära forskning 2021.

Elham Rostami, docent i neurokirurgi vid Uppsala universitet, är en av sex nya, framstående forskare som valts in i Sveriges unga akademi. Som ny ledamot vill hon förbättra förutsättningarna för kliniska forskare och öka intresset för forskning och vetenskap.

MS-patienter behandlade med rituximab får bättre effekt av covid-19-vaccin om halten av B-celler är högre. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras i tidskriften JAMA Network Open. Hos patienter med B-celler på 40/µL (mikroliter) eller mer, bildade 9 av 10 patienter en skyddande nivå av antikroppar, medan det var betydligt färre bland dem som hade lägre nivåer.

Personer med den autoimmuna, reumatiska sjukdomen SLE drabbas inte bara av smärta och ledinflammation. De löper även ökad risk för organskador. Nu finns en ny antikroppsbehandling som hämmar immunreaktionen vilket uppmärksammas av Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande med anledning av internationella SLE-dagen den 10 maj.

Professor Per-Ola Carlsson vid Uppsala universitet har fått ett forskningsanslag på 2 000 000 kronor av oss på Diabetes Wellness Sverige för sitt projekt ” Treat and prevent type 1 diabetes by mesenchymal stromal cells”.

Storskalig insamling av symptomdata kan användas för att kartlägga smittspridningen av covid-19 samt för att förutspå hur många personer som kommer att behöva sjukhusvård en vecka senare. Det visar en studie från Lunds universitet och Uppsala universitet där man analyserat över tio miljoner dagliga rapporter insamlade med en app i Sverige under pandemins första år. Resultaten har nu publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

Christina Zjukovskaja, doktorand inom experimentell neurologi, har vunnit uttagningen vid Uppsala universitet till Coimbra Group 3 Minute Thesis (3MT).

Ett samarbete mellan finska och svenska forskare banar väg för behandling med cellterapi vid diabetes. I en ny vetenskaplig artikel presenterar forskarna förbättrade metoder för att framställa insulinproducerande betaceller från stamceller. Det här väcker förhoppningar om att i framtiden kunna behandla typ 1-diabetes med stamceller.

Professor Simon Cervenka tilldelas pris för yngre framgångsrika forskare av Arvid Carlsson-fonden.

Barndiabetesfonden delar i år ut 19,7 miljoner i forskningsanslag. Drygt halva summan går till Uppsalaforskare anslutna till Uppsala diabetescentrum där flera är verksamma vid institutionen för medicinska vetenskaper.

Lars Wallentin, Mia Wadelius, Stefan James och Jonas Oldgren är några av Uppsalaforskarna på den prestigefyllda listan över ofta citerade forskare.

Målsökande strålbehandling med radioaktivt Lutetium-177 är en vanlig behandling vid spridda neuroendokrina tumörer. Forskare vid Uppsala universitet/Akademiska sjukhuset och Skåne universitetssjukhus i Lund inleder inom kort ett stort forskningsprojekt för att utvärdera om individuellt anpassad stråldos är bättre än dagens standardmodell som innebär att alla patienter får samma dos.

Kungliga Vetenskaps-Societeten delade den 23 november ut Thuréus-priset. Priset i den naturalhistorisk-medicinska klassen går till: Professor Tove Fall vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet, för sina framstående studier av hur folksjukdomar som diabetes och hjärtsjukdom påverkas av livsstil och genetik.

Överviktskirurgi kan ge positiva hälsoeffekter på diabetes typ 2 och innebära att sjukdomen kan förebyggas eller botas. Nu visar studier vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet att effekterna verkar hänga samman med att hormon- och nervsignaler som styrs från hjärnan förändras på ett sätt som kan leda till lägre blodsocker och förbättring av flera andra riskfaktorer för diabetes och hjärtkärlsjukdom. Detta uppmärksammas i samband med Världsdiabetesdagen 14 november.

Cryoballongablation vinner terräng som behandlingsmetod vid förmaksflimmer. I en ny studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet ska forskarna kartlägga om ablation med lungvensisolering är bättre än rytmstabiliserande läkemedel för patienter med ihållande hjärtflimmer. Behandlingen innebär att läkaren för in en kateter genom ett blodkärl fram till hjärtat och blockerar felaktiga impulser i vänster förmak med hjälp av kyla.

Ohälsa och sjukfrånvaro är ett växande problem inom många branscher. Samtidigt förväntas individer arbeta allt längre. Frågan är hur människor ska kunna arbeta under hela yrkeslivet, särskilt inom branscher med både fysiska och psykosociala utmaningar såsom sjukvården? Det är fokus för ett sexårigt forskningsprojekt vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet som startar inom kort.

Nu presenteras samtliga vinnare av Läromedelsförfattarnas pris 2021 – Sveriges tyngsta pris för författare av läromedel och kurslitteratur.

– Det är med glädje vi presenterar vinnarna idag. Detta är författare som gjort en enorm insats på sina respektive områden, säger Frida Engman, förbundsdirektör Läromedelsförfattarna.

I ett pressmeddelande tillkännages att mottagarna av Barndiabetesfondens Johnny Ludvigsson-priser 2021 korats. Professor Karsten Buschard på Rigshospitalet i Köpenhamn och docent Daniel Espes vid Uppsala universitet prisas för sina insatser för typ 1-diabetesforskningen.

Ektopisk Cushing’s syndrom är en sällsynt sjukdom där en neuroendokrin tumör utsöndrar ett hormon som triggar binjurarna att producera för mycket kortisol. När tumören är spridd och inte kan opereras, blir det allt vanligare att båda binjurarna tas bort. En klinisk forskningsstudie på Akademiska sjukhuset visar att den bästa metoden är när två kirurger opererar parallellt på varsin sida.