Nyheter från institutionen för medicinska vetenskaper

Myasthenia Gravis är en kronisk muskelsjukdom där antikroppar angriper skelettmusklerna, vilket leder till onormal muskeltrötthet. En klinisk studie vid bland annat Akademiska sjukhuset visar att immunterapi med Rituximab, som komplement till kortison, kraftigt minskar risken för att sjukdomen förvärras och/eller behov av ytterligare behandlingar. Det här skriver Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande.

Det finns starka kopplingar mellan bakterier som lever i tarmen och nivåerna av små molekyler i blodet – så kallade metaboliter. Det visar en ny studie, som letts av forskare från institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet och Lunds universitet, som nu publiceras i tidskriften Nature Communications.

Läkarstudenten Moa Winninge får Chesnecopheruspriset på 10 000 kronor. Det är Upsala läkareförenings nyinrättade pris för bästa självständiga arbete på läkarprogrammet. Priset har fått sitt namn efter Johannes Chesnecopherus, den förste professorn vid medicinska fakulteten, Uppsala universitet. Han tillsattes 1613 och startade undervisning för blivande läkare - dvs. det som utvecklats till dagens läkarprogram.

Kungl. Vetenskaps-Societeten delade i slutet av augusti ut en Benzeliusbelöning med en penningsumma på 25.000 kr till Teodor Svedung Wettervik.

Linnémedaljen tilldelas i år professor Lars Lind.

Lars Rönnblom, överläkare och professor i reumatologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tilldelas den äldre Gustaf Adolfsmedaljen i guld för betydelsefulla insatser vid universitetet.

Joachim Burman, överläkare och docent, och Anna Rostedt Punga, överläkare och professor, vid institutionen för medicinska vetenskaper är två av pristagarna för Region Uppsalas forskningspris för patientnära forskning 2021.

Elham Rostami, docent i neurokirurgi vid Uppsala universitet, är en av sex nya, framstående forskare som valts in i Sveriges unga akademi. Som ny ledamot vill hon förbättra förutsättningarna för kliniska forskare och öka intresset för forskning och vetenskap.

MS-patienter behandlade med rituximab får bättre effekt av covid-19-vaccin om halten av B-celler är högre. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras i tidskriften JAMA Network Open. Hos patienter med B-celler på 40/µL (mikroliter) eller mer, bildade 9 av 10 patienter en skyddande nivå av antikroppar, medan det var betydligt färre bland dem som hade lägre nivåer.

Personer med den autoimmuna, reumatiska sjukdomen SLE drabbas inte bara av smärta och ledinflammation. De löper även ökad risk för organskador. Nu finns en ny antikroppsbehandling som hämmar immunreaktionen vilket uppmärksammas av Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande med anledning av internationella SLE-dagen den 10 maj.

Professor Per-Ola Carlsson vid Uppsala universitet har fått ett forskningsanslag på 2 000 000 kronor av oss på Diabetes Wellness Sverige för sitt projekt ” Treat and prevent type 1 diabetes by mesenchymal stromal cells”.

Storskalig insamling av symptomdata kan användas för att kartlägga smittspridningen av covid-19 samt för att förutspå hur många personer som kommer att behöva sjukhusvård en vecka senare. Det visar en studie från Lunds universitet och Uppsala universitet där man analyserat över tio miljoner dagliga rapporter insamlade med en app i Sverige under pandemins första år. Resultaten har nu publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

Christina Zjukovskaja, doktorand inom experimentell neurologi, har vunnit uttagningen vid Uppsala universitet till Coimbra Group 3 Minute Thesis (3MT).

Ett samarbete mellan finska och svenska forskare banar väg för behandling med cellterapi vid diabetes. I en ny vetenskaplig artikel presenterar forskarna förbättrade metoder för att framställa insulinproducerande betaceller från stamceller. Det här väcker förhoppningar om att i framtiden kunna behandla typ 1-diabetes med stamceller.

Professor Simon Cervenka tilldelas pris för yngre framgångsrika forskare av Arvid Carlsson-fonden.

Barndiabetesfonden delar i år ut 19,7 miljoner i forskningsanslag. Drygt halva summan går till Uppsalaforskare anslutna till Uppsala diabetescentrum där flera är verksamma vid institutionen för medicinska vetenskaper.

Lars Wallentin, Mia Wadelius, Stefan James och Jonas Oldgren är några av Uppsalaforskarna på den prestigefyllda listan över ofta citerade forskare.

Målsökande strålbehandling med radioaktivt Lutetium-177 är en vanlig behandling vid spridda neuroendokrina tumörer. Forskare vid Uppsala universitet/Akademiska sjukhuset och Skåne universitetssjukhus i Lund inleder inom kort ett stort forskningsprojekt för att utvärdera om individuellt anpassad stråldos är bättre än dagens standardmodell som innebär att alla patienter får samma dos.

Kungliga Vetenskaps-Societeten delade den 23 november ut Thuréus-priset. Priset i den naturalhistorisk-medicinska klassen går till: Professor Tove Fall vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet, för sina framstående studier av hur folksjukdomar som diabetes och hjärtsjukdom påverkas av livsstil och genetik.

Överviktskirurgi kan ge positiva hälsoeffekter på diabetes typ 2 och innebära att sjukdomen kan förebyggas eller botas. Nu visar studier vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet att effekterna verkar hänga samman med att hormon- och nervsignaler som styrs från hjärnan förändras på ett sätt som kan leda till lägre blodsocker och förbättring av flera andra riskfaktorer för diabetes och hjärtkärlsjukdom. Detta uppmärksammas i samband med Världsdiabetesdagen 14 november.

Cryoballongablation vinner terräng som behandlingsmetod vid förmaksflimmer. I en ny studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet ska forskarna kartlägga om ablation med lungvensisolering är bättre än rytmstabiliserande läkemedel för patienter med ihållande hjärtflimmer. Behandlingen innebär att läkaren för in en kateter genom ett blodkärl fram till hjärtat och blockerar felaktiga impulser i vänster förmak med hjälp av kyla.

Ohälsa och sjukfrånvaro är ett växande problem inom många branscher. Samtidigt förväntas individer arbeta allt längre. Frågan är hur människor ska kunna arbeta under hela yrkeslivet, särskilt inom branscher med både fysiska och psykosociala utmaningar såsom sjukvården? Det är fokus för ett sexårigt forskningsprojekt vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet som startar inom kort.

Nu presenteras samtliga vinnare av Läromedelsförfattarnas pris 2021 – Sveriges tyngsta pris för författare av läromedel och kurslitteratur.

– Det är med glädje vi presenterar vinnarna idag. Detta är författare som gjort en enorm insats på sina respektive områden, säger Frida Engman, förbundsdirektör Läromedelsförfattarna.

I ett pressmeddelande tillkännages att mottagarna av Barndiabetesfondens Johnny Ludvigsson-priser 2021 korats. Professor Karsten Buschard på Rigshospitalet i Köpenhamn och docent Daniel Espes vid Uppsala universitet prisas för sina insatser för typ 1-diabetesforskningen.

Ektopisk Cushing’s syndrom är en sällsynt sjukdom där en neuroendokrin tumör utsöndrar ett hormon som triggar binjurarna att producera för mycket kortisol. När tumören är spridd och inte kan opereras, blir det allt vanligare att båda binjurarna tas bort. En klinisk forskningsstudie på Akademiska sjukhuset visar att den bästa metoden är när två kirurger opererar parallellt på varsin sida.

Immunsvaret efter vaccination mot covid-19 är begränsat hos svårt njursjuka som behandlas med bloddialys. Särskilt äldre personer riskerar att inte utveckla ett fullständigt immunsvar. Det visar en studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Forskare manar till försiktighetsåtgärder för att skydda dessa patienter, inte minst på dialysenheter.

Nu lanseras den nya versionen av Jobbafrisk.se, en webbplats som informerar om yrken och hälsorisker. Målgrupp är unga och andra som ska välja utbildning eller yrke, men också personer som arbetar med studie- och yrkesvägledning eller inom elevhälsan. På sajten finns information om betydligt fler olika hälsotillstånd än tidigare och vad man bör tänka på för att förbli frisk på jobbet.

Göran Hedenstierna, professor i klinisk fysiologi vid Uppsala universitet, gick bort den 12 juli 2021, 79 år gammal.

Vilken roll spelar miljögifter, livsstil, ärftlighet och molekyler i blodet för uppkomsten av multipel skleros (MS)? Det ska en studie ledd av forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet kartlägga.

Hur ska man komma tillrätta med arbetsrelaterad stress inom sjukvården? Medarbetarnas inställning och initiativ kan ge skjuts åt en positiv arbetsmiljöutveckling. Det visar en intervjustudie som genomförts på en av Akademiska sjukhusets utvecklingsavdelningar, som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Environmental research and public health.

Uppsala universitets pris för framgångsrik kunskapsöverföring, Hjärnäpplet, tilldelas i år professorerna Rolf Larsson och Peter Nygren, samt docent Joachim Gullbo. De belönas för sitt framgångsrika arbete för bättre läkemedelsbehandling mot cancer.

Professor Mia Wadelius leder ett projekt som ska kartlägga biverkningar av vaccin mot Covid-19. De flesta får milda eller inga biverkningar av covid-19-vaccinet men studien kommer att fokusera på allvarliga biverkningar.

Sergi Sayols-Baixeras, forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper, fick pris för bästa konferensabstraktet i den kliniska kategorin vid 8^th International Human Microbiome Consortium (IHMC) Congress.

Kim Kultima, forskare i klinisk kemi vid institutionen för medicinska vetenskaper, deltar i ett forskningsprogram som blivit beviljat medel från amerikanska National Institutes of Health (NIH).

Personer med SLE som röker löper dubbelt så hög risk att drabbas av hjärtinfarkt jämfört med icke-rökare. För dem som ärvt en speciell genvariant, STAT4, från någon av sina föräldrar, innebär rökning en tredubblad risk. Det visar en studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet och lyfts fram i samband med internationella SLE-dagen 10 maj.

Stiftelsens ändamål är att stödja infektionsmedicinsk forskning vid medicinska fakulteten, Uppsala universitet, och sådan infektionsmedicinsk forskning som sker i samarbete med forskare vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. I första hand avses infektionsmedicinsk forskning inom ämnesområdet infektionssjukdomar, men även sådan forskning inom ämnesområdet oto-rhino-laryngologi omfattas. Främst avses forskning som har klinisk inriktning. Doktorandprojekt har prioritet liksom projekt bedrivna av läkare eller blivande läkare.

Transplantation med så kallade Langerhanska öar är en alternativ behandling för personer med svår typ 1-diabetes och oförutsägbara, kraftiga variationer av blodsockret. På grund av avstötningsrisk måste patienterna dock ta immunhämmande läkemedel livet ut. I en klinisk studie på Akademiska sjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge ska man utvärdera en ny metod för att minska behovet av sådan behandling genom att använda personens egna så kallade T-celler.

En internationell studie visar att genförändringar i interferonsystemet, en viktig del av immunförsvaret, kan förklara varför vissa individer får livshotande symtom vid covid-19, medan andra får en infektion utan symtom.

FOREUM har beviljat ett stort anslag till projektet "Targeting autoimmune and molecular mechanisms for pain and fatigue in fibromyalgia". Projektet leds av professor Camilla Svensson vid CMM. Medsökande är Johanna Lanner (Karolinska Institutet), Eva Kosek (Karolinska Institutet och Uppsala universitet), Kim Kultima (Uppsala universitet), David Andersson (Kings College London) och Pasi Tavi (University of Eastern Finland, Kuopio).

Medan världen är upptagen med Covid19-pandemin, har det i stort sett gått obemärkt förbi att mer än trettio år har gått sedan den sista antibiotikaklassen upptäcktes. Samtidigt fortsätter den globala konsumtionen av antibiotika att öka. Som en konsekvens har bakterier utvecklat resistens och sprider sig som en tyst, men stadig, pandemi som hotar att förstöra hälso- och sjukvården och modern medicin som vi känner den.

Hjärt- och njurkomplikationer är vanligare vid typ 1-diabetes jämfört med typ 2-diabetes, även kallad åldersdiabetes. Det framgår av en norsk-svensk registerstudie från Akademiska Sjukhuset och Uppsala universitet i samarbete med andra svenska och norska forskare. Fynden anses intressanta och delvis överraskande eftersom dessa sjukdomar ofta hänger samman med de riskfaktorer som är vanligast hos personer med typ 2-diabetes.

Åren 2013-2018 pågick den nationella SCAPIS-studien där drygt 30 000 svenskar ingick och fick genomgå omfattande hälsoundersökning, bland annat vid Akademiska sjukhuset. Syftet är att hitta riskfaktorer/markörer och kunna behandla personer som har en risk för sjukdom i hjärta, kärl och lungor innan de blir sjuka. Den 17 mars 2021 blir studiens databas öppen för storskalig forskning.

Vid astma blir luftvägarna överkänsliga. Forskare vid Uppsala universitet har nu hittat en ny bidragande underliggande cellulär och molekylär mekanism som förklarar luftvägsöverkänslighet. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Allergy.

Antimikrobiell resistens är ett globalt och akut hot mot människors och djurs hälsa. På toppmötet Uppsala Health Summit, som arrangeras digitalt den 15-18 mars, diskuteras hur beteendeförändringar i olika delar av samhället kan bromsa den oroväckande utvecklingen.

En av fyra patienter med njurproblem, som transplanterats eller går i dialys, har njurinflammation. Tack vare en ny läkemedelsbehandling via tarmen, utvecklad av forskare i Uppsala, kan patienter med inflammation av typen IgA-nefrit inom kort slippa eller skjuta på dialysen.

Härom året inleddes ett nationellt samarbete om precisionsmedicin mellan sjukvård, akademi och industri, MEGALiT. Projektet har resulterat i en läkemedelsstudie som innebär att fler cancerpatienter kan erbjudas mer individuellt anpassad behandling med målstyrda läkemedel. Detta lyfte Akademiska sjukhuset fram i ett pressmeddelande med anledning av världscancerdagen 4 februari.

Webbtidningen Extrakt skriver i en artikel att fallen av multipel skleros ökar. I Sverige diagnostiseras cirka 1000 personer årligen. Våra genetiska förutsättningar har ju inte förändrats nämnvärt, inte heller andra riskfaktorer som brist på solljus, så frågan är om andra miljöfaktorer kan bidra till den negativa trenden?

Flera forskare vid institutionen har tilldelats anslag från Cancerfonden. Sören Lehmann, professor i hematologi vid institutionen för medicinska vetenskaper och överläkare vid Akademiska sjukhuset, har tilldelats drygt 5,2 miljoner kronor i forskningsanslag från Cancerfonden. Projektet handlar om betydelsen av s.k. epigenetiska förändringar vid akut myeloisk leukemi.

Thomas Tängdén har tilldelats bidrag till anställning som forskare på halvtid i klinisk miljö i Vetenskapsrådets senaste utlysning. Andrei Malinovschi och Eva Lindberg, båda forskare och läkare vid Uppsala universitet/Akademiska sjukhuset, har tilldelats 2,4 miljoner kronor vardera i projektbidrag från Vetenskapsrådet. Deras projekt handlar om användning av antibiotika för ökad klinisk effekt och mindre resistensutveckling, KOL och obstruktiv sömnapné under REM-sömn.