Nyheter från institutionen för medicinska vetenskaper

Intensiv dubbel trombocythämning har minskat återinsjuknandet efter hjärtinfarkt men till priset av en ökad risk för blödning. Blödningsrisken från mag-tarmkanalen ökar vid samtidig infektion orsakad av bakterien Helicobacter pylori (Hp). Hp-infektion är vanlig och kan enkelt behandlas med antibiotika och PPI, vilket i det närmaste eliminerar den infektionsorsakade blödningsrisken. I dagsläget saknas dock helt kunskap om hur Hp-diagnostik och behandling påverkar utfallet efter hjärtinfarkt.

Handintensivt arbete kan förekomma i många branscher och kan leda till besvär och skador i händer, armar nacke och skuldra. Från hösten 2021 ska personal vars arbete belastar händerna mycket erbjudas medicinska kontroller, enligt nya regler från Arbetsmiljöverket. En utmaning är att veta var gränsen går till att arbetet blir så belastande att det kan vara skadligt. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet ska inom ramen för en studie ta fram metoder för riskbedömningar, detta skriver Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande.

COVID Symptom Study är ett forskningsprojekt om covid-19 som initierades av Lunds universitet under våren 2020. Syftet med forskningen är att kontinuerligt kartlägga smittans utbredning i Sverige samt att undersöka riskfaktorer för en allvarlig sjukdomsbild. Nu har Lunds universitet och Uppsala universitet ingått ett samarbetsavtal för att tillsammans driva forskningsprojektet framåt.

Närmare 17 procent av patienter med bekräftad covid-19-infektion drabbas av livshotande hjärtpåverkan såsom rytmrubbningar och hjärtmuskelinflammation och cirka sju procent av plötslig hjärtdöd. I en internationell studie, ledd från Akademiska sjukhuset, utvärderas om EKG-analys baserad på artificiell intelligens (AI) kan underlätta att förutse vilka som löper sådan risk. Det här skriver Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande.

Kan ett nytt läkemedel mot typ 2-diabetes ge färre komplikationer i hjärta, njurar, fötter och andra organ än nuvarande standardbehandling? Det ska en nationell behandlingsstudie, SMARTEST, ledd från Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet ge svar på. I studien jämförs standardläkemedlet metformin med så kallade SGLT2-hämmare.

Forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset har tagit fram en ny metod för att mäta nivåer av läkemedlet hydroxiklorokin hos patienter med den reumatiska sjukdomen systemisk lupus erythematosus (SLE). Analysmetoden kan även visa sig användbar för andra områden inom sjukvården, som vid behandling av covid-19. Studien publiceras i Arthritis Research and Therapy.

Var tredje patient med svår njursvikt som får bloddialys är övervätskad efter sin dialysbehandling. Detta anses bidra till den höga mortaliteten, att nästan var femte patient avlider årligen. Nu har forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet utvecklat ett beslutsstöd som möjliggör mer individuellt anpassad vätskereglering. Det här skriver Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande.

Professor Rolf Larsson och docent Jenny Theorell-Haglöw vid institutionen för medicinska vetenskaper tilldelas Region Uppsalas forskningspris 2019. 

Familjen Einhorns Stiftelse donerar drygt en halv miljon kronor till forskning vid Uppsala universitet som bidrar till att utveckla behandlingar mot covid-19. Donationen ska användas i en studie som leds av Björn Olsen, professor i infektionsmedicin, där man kommer att undersöka vad som orsakar den dramatiska immunologiska reaktion som gör att vissa patienter blir svårt sjuka. 

Just nu väntar hela världen på ett vaccin mot covid-19. Men det pågår också intensiv forskning för att få fram fungerande läkemedel mot det nya coronaviruset sars-cov-2. Vid BMC i Uppsala testas substanser som angriper samma typ av enzym som läkemedel mot hiv och hepatit-C.

Teresia Nyman, forskare inom arbets- och miljömedicin vid institutionen för medicinska vetenskaper, får drygt 2,7 miljoner kronor från AFA Försäkring för att utveckla en metodik för belastningsergonomisk riskbedömning inom handelsbranschen.

Forskningsanslag för år 2020 har ledigförklarats från Stiftelsen Familjen Olinder-Nielsens fond för infektionsmedicinsk forskning. Sista ansökningsdag är 15 juni 2020. Läs mer här i nyheten och i ansökningsblanketten.

Jessica Nordlund får 2020 års Göran Gustafssonpris i medicinsk vetenskap vid Uppsala universitet. Göran Gustafssons stiftelse verkar för främjande av vetenskaplig forskning vid Uppsala universitet och Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm. Jessica är född i San Francisco, Kalifornien. Hon tog en kandidatexamen i biologi vid San Diego State University 2006 och en magisterexamen i cellulär molekylärbiologi vid Uppsala universitet 2007. Efter att ha försvarat sin doktorsexamen i molekylärmedicin vid Uppsala universitet 2012, började hon jobba vid SNP&SEQ-teknologiplattformen, som är en av anläggningarna inom ’National Genomics Infrastructure (NGI)’ vid SciLifeLab. Sedan 2013 har hon haft olika befattningar vid SNP&SEQ, så som ledare för bioinformatik gruppen och senare ledare för forsknings och utvecklingsverksamheten. År 2019 utsågs hon till verksamhetsledare (facility director) för hela enheten i Uppsala.

Sömnapné drabbar cirka tre procent av den vuxna befolkningen, med ökad risk för högt blodtryck, stroke och diabetes. Forskning tyder också på en ökad cancerrisk, men det saknas befolkningsbaserade studier. Därför har forskare vid Akademiska sjukhuset/institutionen för medicinska vetenskaper inlett en studie där man ska studera sömnapné och cancer i befolkningen, vilka cancerformer det rör sig om samt om CPAP-behandling minskar cancerrisk. Det här skriver Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande.

Cancerfonden har nyligen beslutat om bidrag till 19 nya tjänster till forskare som befinner sig i olika delar av karriären. Sex av dessa finns vid Uppsala universitet och en av dessa sex är Joakim Crona, forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper.

Sedan 2014 har stiftelsen Diabetes Wellness Sverige delat ut ett specifikt forskningsanslag, Junior Grant, till forskare i början av sin forskarkarriär inom diabetes. I januari utdelades återigen forskningsanslaget på 200 000 kronor vardera till fem unga forskare för vidare forskning inom diabetes, där Jonathan Cedernaes var en av dem som fick motta ett forskningsanslag.

Reumatikerförbundet är Sveriges största enskilda givare till forskningen om reumatiska sjukdomar. Årets forskningsanslag uppgår till 18 525 000 kronor och fördelas på 109 forskningsprojekt, som bland annat inkluderar forskning om folksjukdomar som artros, gikt och fibromyalgi, vanliga reumatiska sjukdomar som reumatoid artrit och ankyloserande spondylit, och mer ovanliga sjukdomar som SLE, Sjögrens syndrom och Systemisk skleros.

Med anledning av coronaviruset, covid-19, i Sverige publicerades idag en debattartikel i Svenska Dagbladet. I Sverige finns en stor akademiska expertis inom medicin, modellering, epidemiologi och andra relevanta områden. Denna resurs står till samhällets förfogande och bör användas, skriver flera forskare.

Det nya coronaviruset covid-19 kommer att drabba äldre och sjuka hårt under lång tid, kanske upp till ett år. Mer forskning behövs – både för att hindra fler virus från att drabba oss och för att minska effekterna av den smittspridning som pågår, menar Björn Olsen, professor i infektionsmedicin vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet.

För att undvika coronaviruset gäller det att tvätta händerna ordentligt, hålla avstånd och hellre umgås utomhus än inomhus. Det är några råd från Åsa Melhus, professor i klinisk bakteriologi vid institionen för medicinska vetenskaper.

Svenska Läkaresällskapet beviljade år 2017 Lars Rönnblom, professor i reumatologi vid institutionen för medicinska vetenskaper, forskningsmedel ur Ingegerd Johanssons fond för hans forskning om den reumatiska sjukdomen SLE, Systemisk Lupus Erythematosus. Lars Rönnblom och hans forskargrupp beviljades då projektanslag för ansökan ”Disease mechanisms and patient stratification towards new therapies in systemic lupus erythematosus". Tidigare i år fick de besked från Svenska Läkaresällskapet att deras anslag från Ingegerd Johanssons fond förlängs i ytterligare två år.

Uppföljning av CPAP-behandling via telemedicin, där man fjärravläser patienters andningsapparatur, skulle kunna bidra till ökad följsamhet hos patienter med sömnapné, bättre behandlingsresultat och förbättrad livskvalitet. Detta har testats i en av de första studierna i Sverige där man utvärderat nyttan av telemonitorerad uppföljning jämfört med rådande rutin med mottagningsbesök. Forskningen uppmärksammas i samband med World sleep day 13 mars. Det skriver Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande.

Tack vare en donation från den åländske affärsmannen Anders Wiklöf kan Uppsala universitet satsa på en ny miljö inom hjärtforskning baserad på data från storskaliga befolkningsregister och biobanker.

Vilket samband finns mellan sömnapné under drömsömnen och tidiga tecken på åderförkalkning hos män och kvinnor? Och finns eventuella könsskillnader som behöver beaktas vid val av behandling? Det är fokus för en studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet skriver Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande.

Hur ser livet ut efter en hjärtinfarkt och hur kan man lära sig leva med rädslan för att det när som helst kan hända igen? Det handlade Radio P1:s program "Kropp och själ" om den 28 januari där Lars Lind, professor i medicin vid Uppsala universitet, och Stefan James, även han professor vid Uppsala universitet, medverkade som gäster.

Ju snabbare en person åker Vasaloppet, desto lägre är risken för att få högt blodtryck. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Uppsala universitet som publicerats online i den vetenskapliga tidskriften Circulation, och som Uppsala universitet skriver om i ett pressmeddelande.

Hjärt-Lungfonden har publicerat en forskarintervju med professor Eva Lindberg där man lyfter hennes forskning som stöttas av fonden. Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse.

År 2014 var första året som stiftelsen Diabetes Wellness Sverige delade ut ett specifikt forskningsanslag, Junior Grant, till forskare i början av sin forskarkarriär inom diabetes. Nyligen utdelades återigen forskningsanslaget på 200 000 kronor vardera till fem unga forskare för vidare forskning inom diabetes. Det skriver Diabetes Wellness Sverige i ett pressmeddelande.

I ett pressmeddelande den 8 januari uppmärksammades en ny mindre studie där forskare har sett att när unga, friska deltagare utsattes för en natts vakenhet uppvisade de högre blodnivåer av proteinet tau än då de sovit som vanligt. Tau utgör en markör för Alzheimers sjukdom och resultaten kan tyda på att återkommande sömnbrist skulle kunna leda till negativa effekter på hjärnhälsan. Studien publiceras i tidskriften Neurology.

En ny diagnosmetod som går ut på att använda nanopartiklar för att upptäcka förändringar i de finaste delarna i lungorna håller nu på att införas vid Akademiska sjukhuset. Instrumentet, som utvecklats av forskare i Uppsala, gör det möjligt att mäta avstånd i de minsta luftvägarna och lungblåsorna och kan förbättra diagnostiken vid misstänkt lungsjukdom exempelvis lungemfysem och KOL.

Vid Institutionens dag den 14 november belönades flera doktorander och unga forskare med fina priser.

I en ny studie har forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet jämfört koldioxidavtrycket från två sorters inhalatorer som används vid behandling av astma och KOL: pulverinhalatorer och sprayer som innehåller drivgas. Resultaten visar att koldioxidavtrycket är 20 gånger större om man behandlar med spray än om man använder pulverinhalator.

Personer med typ 1-diabetes är i dag hänvisade till livslång behandling med insulin via spruta eller pump. I en patientstudie på Akademiska sjukhuset prövas om gammaaminosmörsyra (GABA), en av de viktigaste signalsubstanserna i hjärnan, kan återskapa den egna insulinproduktionen och bli ett nytt läkemedel. Forskningen uppmärksammas i ett pressmeddelande som Akademiska sjukhuset skickat ut med anledning av världsdiabetesdagen 14 november.

Nu har du som tillhör kategorin ”övriga anställda”, enligt arbetsordningens definition, chansen att bli en del av rekryteringen av nu rektor och prorektor genom att nominera lämpliga kandidater till Universitetskollegiet. Sista dagen för nominering är fredagen den 8 november.

Forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper har undersökt om hundägare har bättre överlevnad efter en hjärtinfarkt eller stroke. Resultaten visar att både strokepatienter och hjärtinfarktpatienter som äger en hund löpte lägre risk att dö under uppföljningen än de patienter som inte hade hund.

Ytterligare en läkare på institutionen för medicinska vetenskaper (IMV), Mia Wadelius, läkare inom klinisk farmakologi på Akademiska sjukhuset och professor vid IMV, har sällat sig till listan över världens mest citerade forskare. Här återfinns även Stefan James, Lars Lind och Ann-Christine Syvänen, samtliga forskare vid IMV, samt två pensionerade läkare/forskare: Otto Cars och Lars Wallentin.

En kombination av psykologiska och fysiska rehabiliteringsinsatser har god effekt vid långvarig smärta, men oftas saknas tydlig inriktning mot återgång i arbete. I ett pressmeddelande den 16 augusti skriver Akademiska sjukhuset om en nystartad studie på smärtcentrum, Akademiska sjukhuset i Uppsala och Uppsala universitet, där en metod för arbetsanpassning kallad Krav- och funktionsschema (KOF) utvärderas.

Antikroppar som finns i leden redan innan ledgångsreumatism bryter ut, kan orsaka smärta även i frånvaro av ledinflammation. Det skriver Karolinska Institutet i ett pressutskick. Forskarna tror att fyndet kan vara en generell mekanism vid autoimmunitet och att resultaten kan ligga till grund för nya sätt att minska icke-inflammationskopplad smärta vid både ledgångsreumatism och andra autoimmuna sjukdomar.

Sveriges Radio P4 Uppland har gjort ett reportage där de lyfter en ny metoden som forskare vid institutionen för medicinskavetenskaper har utvecklat, som bland annat ska skydda patienter från onödiga biverkningar av läkemedel.

En ny studie visar att det inte är någon slump om vi väljer att skaffa hund eller inte. "Jag hade räknat med en viss genetisk komponent, men jag blev förvånad över hur stark den här komponenten var", säger professor Tove Fall till bl.a. Aftonbladet och SVT Nyheter Uppsala.

Forskningsanslag för år 2019 har ledigförklarats från Stiftelsen Familjen Olinder-Nielsens fond för infektionsmedicinsk forskning. Sista ansökningsdag är 7 juni 2019. Läs mer här i nyheten.

Vissa personer med den autoimmuna sjukdomen SLE drabbas av livshotande inflammation i njurar och hjärna, medan andra främst får hud- och ledproblem. Vid forskargruppen för Reumatologi vid institutionen för medicinska vetenskaper har man utvecklat en ny metod som gör det möjligt att redan vid diagnos förutsäga prognos och sjukdomsförlopp. Detta förbättrar möjligheterna att anpassa behandlingen individuellt vilket uppmärksammas med anledning av internationella SLE-dagen den 10 maj.

Dr Shafqat Ahmad tilldelas det prestigefyllda priset Rising Star Award från European Association for the Study of Diabetes (EASD).

Det finns ett samband mellan höga nivåer av PCB:er i blodet och för tidig död. Det visar en ny tvärvetenskaplig studie. Studien är en i raden från ett drygt tioårigt tvärvetenskapligt samarbete mellan professorerna Lars Lind och Monica Lind vid Insitutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset samt miljökemister vid Örebro universitet, som visar på hälsorisker med PCB:er trots att de varit förbjudna sedan länge.

Malaria är en infektionssjukdom som smittar via myggor som bär på en parasit. Drygt 200 miljoner människor framförallt i Afrika är drabbade. Akademiska sjukhuset skriver i sitt pressutskick att temat för årets World Malaria Day den 25 april är "Zero malaria starts with me", där Väldshälsoorganisationen (WHO) uppmanar alla länder att ta sitt ansvar för att vända utvecklingen.

Det internationella nätverket ReAct, som samordnas från Uppsala universitet, kommer att satsa på fyra strategiska områden för att möta låg- och medelinkomstländers behov att arbetet för att hantera antibiotikaresistens. De får nu stöd från Sida för den nya strategin.

I ett pressmeddelande från Akademiska sjukhuset skriver man om en planerad studie där man ska jämföra två olika läkemedel för att se vilken läkemedelsbehandling som är effektivast för att förebygga komplikationer vid typ 2-diabets. Studien leds av professor Jan Eriksson vid forskargruppen Klinisk diabetologi och metabolism vid institutionen för medicinska vetenskaper.

Svenska Dagbladet skriver om hur en ny forskningsstudie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism lägger ytterligare en pusselbit till förståelsen av hur central hjärnans dygnsrytm är för aptit och ämnesomsättning. Jonathan Cedernaes är försteförfattare till studien och verksam i forskargruppen Transplantation och regenerativ medicin vid Institutionen för medicinska vetenskaper.

Ergo skriver om Susanne Victor, som är doktorand vid Arbets- och miljömedicin, som har samlat in prover från 250 hästar för att undersöka deras allergenprofiler.