Läkarstudenten Moa Winninge får Chesnecopheruspriset
2022-09-08
Läkarstudenten Moa Winninge får Chesnecopheruspriset på 10 000 kronor. Det är Upsala läkareförenings nyinrättade pris för bästa självständiga arbete på läkarprogrammet. Priset har fått sitt namn efter Johannes Chesnecopherus, den förste professorn vid medicinska fakulteten, Uppsala universitet. Han tillsattes 1613 och startade undervisning för blivande läkare - dvs. det som utvecklats till dagens läkarprogram.
Läkarstudenternas självständiga arbete är ett omfattande arbete som tar en termin och görs under termin 10, den näst sista terminen, innan studenterna tar läkarexamen efter elva terminer (5½ år). Moa Winninges arbete har titeln ”Symptom trajectories and predictors of response to repetitive transcranial magnetic stimulation for depression”. Handledare har varit professor Robert Boden vid institutionen för medicinska vetenskaper, Psykiatri.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Depression ar en vanlig och allvarlig sjukdom i världen. Många patienter svarar inte på standardbehandlingen med läkemedel. Repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS) är en säker och effektiv hjärnstimulering som kan ges vid svårbehandlad depression, men vi vet inte så mycket om vilken patient som kommer svara bra på rTMS. Därför ville vi i denna studie beskriva förändring av olika depressiva symptom under rTMS, hur stor andel som förbättrades under rTMS, samt undersöka om patientrelaterade faktorer innan rTMS och tidig symptomförändring under rTMS kan förutsäga om patienten kommer svara på behandlingen.
Alla patienter som behandlats med rTMS på Akademiska sjukhuset i Uppsala mellan 2019-02-13 och 2022-03-04 tillfrågades om att delta i studien, varav 89 patienter samtyckte. Behandlingen pågick varje vardag under fyra till sex veckor för de flesta deltagarna. Patienterna skattade depressionssymptom, livsstilsvanor och behandlingssmärta med hjälp av olika skattningsskalor innan, under och efter rTMS. En läkare bedömde patientens depressiva tillstånd innan och efter rTMS. Dessa självskattningar och läkarbedömningar tillsammans med bland annat ålder och kön samlades in från patienternas journaler och bearbetades statistiskt.
Resultaten visade att de flesta depressionssymtomen skattades lägre efter rTMS jämfört med före. Totalt 17% av patienterna svarade på behandlingen enligt självskattningar (minst en halvering av depressionssymtom) och 42% enligt läkarbedömningar (mycket förbättrad eller väldigt mycket förbättrad patient) efter rTMS. Om en patient haft sin depression i max 12 månader var sannolikheten större att svara på rTMS, jämfört med en längre sjukdomsperiod. Om patienten efter två veckors behandling fått en viss förbättring av enskilda symptom såsom aptit och initiativförmåga, var sannolikheten större att patienten slutligen svarade på rTMS. Detta talar för att man tidigt kan få en indikation om en patient kommer svara på rTMS, men ytterligare forskning krävs.