Nanopartiklar ska underlätta tidig diagnostik av lungsjukdomar

2019-12-02

Professor Magnus SvartengrenEn ny diagnosmetod som går ut på att använda nanopartiklar för att upptäcka förändringar i de finaste delarna i lungorna håller nu på att införas vid Akademiska sjukhuset. Instrumentet, som utvecklats av forskare i Uppsala, gör det möjligt att mäta avstånd i de minsta luftvägarna och lungblåsorna och kan förbättra diagnostiken vid misstänkt lungsjukdom exempelvis lungemfysem och KOL.

– Undersökningen är relativt enkel för patienten och innebär att vi tidigare är förut kan upptäcka små förändringar i de finaste luftvägarna. Det är betydelsefullt exempelvis vid misstänkt lungemfysem och systemsjukdomar i tidig fas som engagerar små luftvägar, men också vid provokationer, då man med vissa stimuli utlöser symtom på en sjukdom, exempelvis allergi, säger Magnus Svartengren, professor vid Uppsala universitet och överläkare inom arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset.

Tekniken, som kallas Aida, har hittills endast funnits tillgänglig vid Lunds universitet och använts i delar av den nationella SCAPIS-studien, men etableras nu på lungforskningslaboratoriet knutet till Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset, där man räknar med att börja använda den i december.

Till en början ska utrustningen användas i forskningsstudier, men med etiskt godkännande bedömer Magnus Svartengren att den på sikt kan bli ett viktigt komplement för att studera vad som händer i fina luftvägar vid olika sjukdomsprocesser och för findiagnostik.

– Små luftvägar har en central roll tidigt i sjukdomsprocesser som engagerar lungan, men de är svåra att studera. Metoden kan jämföras med diffusionskapacitet, en mätning som bedömer begränsning i syrgastransporten mellan lungor och blod, men också med magnetresonansundersökning (MRI). En fördel är att patienterna slipper stråldoser, men också att metoden möjliggör upptäckt av små förändringar, förklarar Magnus Svartengren.

Den fösta studien i Uppsala rör systemisk scleros, en autoimmun systemsjukdom, där den nya tekniken ska användas för att bedöma hur stor del av lungorna som är påverkade vilket har betydelse för prognos och hur man tänker kring behandling.

– För lungsjukdomar kan tekniken ha stort värde för att bedöma inslag av emfysem vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Den kan också användas för att tidigt upptäcka skador orsakade av giftiga ämnen i miljön. Den har bland annat visats sig känslig för att upptäcka skador av cigarettrök, avrundar han.