Mer träffsäker diagnos och behandling vid inflammatorisk tarmsjukdom – fokus för studie

2020-09-25

Maria Ling Lundström, specialistläkare inom mag-tarmsjukdomar på Akademiska sjukhuset och forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper
Maria Ling Lundström

Vid inflammatorisk tarmsjukdom såsom Crohns sjukdom och ulcerös kolit finns stora individuella variationer. Vissa får mild och lättbehandlad sjukdom medan andra från debuten har en mer aggressiv sjukdom. En studie vid Akademiska sjukhuset syftar till att utveckla biomarkörer som verktyg för mer träffsäker diagnos och behandling.

En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet syftar till att utveckla biomarkörer som verktyg för mer träffsäker diagnos och behandling vid kronisk, inflammatorisk tarmsjukdom (IBD).

- I dagsläget saknas verktyg att förutspå allvarliga sjukdomsförlopp eller om patienter kan förväntas svara på en viss given behandling. Det behövs mer specifika biomarkörer, inte minst för att särskilja ulcerös kolit från Crohns sjukdom. Fördelen med biomarkörer i avföring är att de är mindre resurskrävande och mindre påfrestande för patienten jämfört med endoskopi av tjocktarmen, säger Maria Ling Lundström, specialistläkare inom mag-tarmsjukdomar på Akademiska sjukhuset och forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet.

Närmare 100 000 personer i Sverige har kronisk inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, där de vanligaste formerna är Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Tidiga tecken på sjukdom är ändrade avföringsvanor med frekventa diarréer som ofta är blod och slemtillblandade, buksmärtor och viktnedgång. Symtomen kommer ofta i skov, med perioder av svårare besvär.

Studien, som delvis finansieras med riktade forskningsmedel från Region Uppsala, ingår i en nationell multicenterstudie (SIC-IBD) vars övergripande syfte är att identifiera nya biomarkörer för inflammatorisk tarmsjukdom.

- Förhoppningen är att vi redan vid sjukdomsdebuten ska kunna ringa in patienter med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som riskerar ett mer allvarligt sjukdomsförlopp och tidigt initiera mer avancerad behandling och därmed ett mer individanpassat omhändertagande, berättar Maria Ling Lundström.

I denna delstudie har forskarna hittills inkluderat cirka 280 nyinsjuknade patienter som fått lämna blod- och avföringsprover samt värdera sina aktuella symtom enligt en skattningsskala. Dessutom utförs endoskopisk undersökning av tjocktarmen med bedömning av inflammation samt provtagning av tarmslemhinna. De närmaste två åren ska analyser och data färdigställas. De som får diagnosen IBD får sedvanlig behandling. Patienter med svårare IBD behandlas med biologiska läkemedel baserade på monoklonala antikroppar som på olika sätt bryter in i inflammationsprocessen där den mest etablerade är anti-TNFα.

- Det insamlade materialet kommer att analyseras mot en panel av lovande specifika biomarkörer i avföring. Här hoppas vi även kunna nyttja ny kunskap från den del av SIC-IBD-studien som i detalj studerar proteiner i vävnad och blod (proteomik). Därefter kommer vi att se hur utfallet av våra analyser kan relateras till kliniska uppgifter kring diagnos, svårighetsgrad och behandlingssvar, avrundar Maria Ling Lundström.