Kliniska ADHD-studier

Psykologiska behandlingar vid ADHD  

Färdighetsträning för ungdomar med ADHD

Dialektisk beteendeterapi är en form av kognitiv beteendeterapi som förutom KBT-inslag innefattar färdighetsträning i att hantera och reglera känslor, t.ex. träning i medveten närvaro och acceptans. I denna studie undersöker vi om gruppbehandling med DBT för ungdomar med ADHD är en genomförbar och leder till mindre symtom och svårigheter i vardagen. Studien är en randomiserad kontrollerad multicenterstudie där 184 ungdomar fördelats till antingen den DBT-baserad färdighetsträning eller till en psykoedukativ kontrollgruppsbehandling (SKILLS).

Jenny Meyer har disputerat inom detta projekt. Seniora forskare är Johan Isaksson och Mia Ramklint.

Psykoedukation för barn och ungdomar med ADHD

Detta projekt avser undersöka genomförbarheten av ett psykoedukativt behandlingsprogram, SKILLS, riktat till barn och ungdomar med ADHD. Psykoedukation har i nationella riktlinjer lyfts fram som basen för all ADHD-behandling, med syfte att ge barnet/ungdomen och anhöriga kunskap om diagnosen, möjliga orsaker, prognos, samt ge strategier att bättre handskas med vardagen. Behandlingen sker i grupp och består av två delar, ett riktat till barn (6–12 år) och vårdnadshavare, samt ett riktat till ungdomar (13–18 år).

SKILLS har utarbetats av Johan Isaksson och Måns Lööf, specialistsjuksköterska på BUP Gävleborg, i samarbete med flera BUP-mottagningar i Sverige, inklusive BUP Uppsala och BUP Gävle.

Stärka känsloregleringsförmågan hos ungdomar med ADHD

I denna studie har vi utformat en behandling där unga med ADHD får kunskap och strategier för att hantera sina känslor på ett sätt som inte leder till problem i vardagen. Initialt kommer vi att utvärdera denna behandling med en så kallad single-case design där ungdomar får behandlingen individuellt som omfattar åtta tillfällen och inkluderar flera olika mätpunkter. I ett andra steg kommer vi i en randomiserad kontrollerad studie att undersöka om behandlingen i grupp kan öka emotionsregleringsförmågan vid ADHD. Behandlingen baseras på etablerade teorier kring känsloreglering och på kognitiv beteendeterapi.

Rebecka Astenvald är doktorand i projektet. Seniora forskare är Johan Isaksson och Matilda Frick.

En systematisk studie av ADHD-utredningar inom barn- och ungdomspsykiatrisk vård

ADHD tar en stor del av resurserna inom barnpsykiatrisk vård i anspråk, ofta med långa väntelistor som konsekvens. Under senare år har andelen ADHD-diagnoser ökat, vilket sannolikt främst är ett resultat av ökad medvetenhet om tillståndet. Det finns dock stora regionala skillnader i förekomst, vilket delvis kan bero på skillnader i utredningsförfarande. På BUP i Uppsala startar under hösten 2022 en studie med syfte att jämföra olika sätt att utreda ADHD. Vi vill genom denna studie öka kunskapen om ADHD-utredningar utifrån patientens, vårdens och ett samhällsekonomiskt perspektiv. Syftet är att vården ska kunna göra så säkra och effektiva ADHD-utredningar som möjligt som är till nytta för patienten.

Deltagare i studien är barn i åldern 8 till 16 år som remitterats till BUP för ADHD-utredning. Deltagarna slumpas till en av två grupper som kommer att få genomgå varsin typ av utredning. Båda sätten att utreda är i linje med svenska och internationella riktlinjer för utredning av ADHD, och båda sätten används redan på BUP, men de har inte studerats systematiskt eller jämförts tidigare. I en delstudie vill vi också undersöka om biomarkörer i form av hjärtfrekvensvariabilitet och pupillvidgning kan fungera som diagnostiska markörer vid ADHD. Vår förhoppning är resultaten ska leda till effektivare ADHD utredningar som gagnar patienter, sjukvårdssystemet och beslutsfattare samt ökar vår förståelse för underliggande mekanismer vid ADHD.

Ansvariga forskare är Matilda Frick och Johan Isaksson, doktorand är Mikaela Andric Blom.

Känsloreglering hos barn och ungdomar med ADHD

I denna studie vill vi undersöka känsloreglering hos barn och ungdomar med ADHD i jämförelse med jämnåriga med andra psykiatriska diagnoser samt med jämnåriga utan diagnoser. Deltagande barn och unga kommer att få fylla i formulär som mäter psykiskt mående, hur starkt de reagerar känslomässigt och vilka strategier de använder för att reglera sina känslor, Deltagarna kommer att genomföra psykologisk testning där de får se känsloladdade bilder och bli instruerade att reglera sina känslor. Den känslomässiga reaktionen kommer även dokumenteras med mätning av ögonrörelser och hjärtslag i syfte att mäta det autonoma nervsystemets funktion och få kunskap kring mekanismer bakom hur känslor uppkommer och regleras.

Rebecka Astenvald är doktorand i projektet. Seniora forskare är Johan Isaksson och Matilda Frick. Samarbete sker med Erik Olsson vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, hälsovetenskap och e-hälsa, samt Johan Lundin Kleberg vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet.

Last modified: 2022-09-27