Personlighetssyndrom

Hur man vanligen tänker, känner och beter sig kallas personlighetsdrag. Dessa påverkar hur man hanterar livet och även hur man hanterar att drabbas av psykisk sjukdom. Detta studerar vi för närvarande i två olika projekt.

Långtidsuppföljning av unga psykiatriska patienter

I en tolvårsuppföljning, av psykiatriska patienter vilka 2003–2004 var mellan 18–25 år, studeras betydelsen av tidigt debuterande personlighetssyndrom. De patienter som hade personlighetssyndrom i ungdomen jämförs med de som hade psykiatriska problem men inget personlighetssyndrom, samt jämförs med köns- och åldersmatchade kontroller från befolkningen. Uppföljningen har två delar, en där de tidigare deltagarna svarar på enkäter och undersöks vad gäller psykisk och fysisk hälsa, och en annan del som består av uppföljning i nationella register. Socialt utfall, t.ex. utbildning, arbete, familjebildning och social anpassning, liksom medicinskt utfall som diagnoser, sjukhusvård, sjukskrivningar och dödsfall, jämförs mellan de olika grupperna.

Ansvariga forskare är Adriana Ramirez, Mia Ramklint och doktorand är Hanna Spangenberg.

Lättväckta, starka känslor, svårigheter att reglera dessa och impulsivitet ser man vid flera olika psykiatriska tillstånd, t.ex. borderline personlighetssyndrom, bipolärt syndrom och ADHD. Det är viktigt att kunna skilja mellan dessa diagnoser, trots att de har liknande symtombild, därför att de behandlas olika. Hur de skiljer sig åt och hur de ska kunna skiljas från varandra undersöks i detta forskningsprojekt.

Ansvarig forskare är Mia Ramklint, doktorander är Ioannis Kouros och Niklas Hörberg.