Vad kan vi göra vid en epidemi? Tips för att minska smittspridning och oro
En utmanande livssituation
Vi befinner oss i en situation som få av oss tidigare har befunnit sig i. Coronaviruset som sprider sjukdomen COVID-19 är ett nytt virus och som vi saknar inneboende immunitet för. Det är en utmanande livssituation som skapar osäkerhet och oro. Vi behöver hitta bra förhållningssätt för att på bästa möjliga sätt hantera denna situation.
Vad vi gör och hur vi agerar är viktigt för att minska effekterna av spridningen. Vi kan agera på flera sätt för att före bygga eller undvika smitta. Det är viktigt att vi använder oss av alla sätt vi har. En del i detta är att vi behöver mobilisera ett sätt att tänka på och förhålla oss till situationen som minskar de negativa psykiska konsekvenserna, och som stärker oss och som ger tillförsikt.
1. Förebygga smitta
Förebyggande beteenden handlar framförallt om vanlig hygien. Folkhälsomyndighetens rekommendationer om personlig hygien är viktiga då de minskar risken att bli smittad eller att sprida smittan vidare. Men att ändra invanda mönster är inte alltid enkelt, även om vi vill.
Försök skapa rutiner som gör det så enkelt som möjligt att följa rekommendationerna. Ibland är det svårt att göra saker på ett nytt sätt för att vi inte riktigt vet hur viska göra, och både barn och vuxna harhjälp av tydliga instruktioner.
Det är också mänskligt att glömma: påminnelser i form av olika former av anslag på strategiska platser kan hjälpa. En liten lapp som syns när man kommer hem, som påminner om att tvätta händerna, kan göra skillnad. Att byta ut påminnelserna emellanåt kan göra det enklare att uppmärksamma dem över tid.
Föräldrar kan tänka på att barn och unga kan ha särskilt svårt att följa nya handtvättsrutiner vid risk för smitta. Diskutera detta med ditt barn, men glöm inte att vara en förebild, så att inte orden klingar tomt.
2. Undvika smitta
Dessa försiktighetsbeteenden innefattar att undvika folksamlingar och inte resa med kollektivtrafik i onödan, samt iaktta följsamhet till rekommendationer och riktlinjer om karantän och andra liknande avgränsande åtgärder, t.ex. från arbetsgivaren. Det kan gälla att inte besöka äldre eller sjuka om det inte är nödvändigt.
Det kan vara svårt för en enskild person att se hur viktiga försiktighetsåtgärderna är, eftersom de har störst effekt på den allmänna hälsan i samhället. När man har sett fram emot en tillställning kan det kännas svårt att följa rekommendationerna. Även om det inte alltid är så viktigt för en enskild frisk och stark person att undvika smitta, kan det komma att bli viktigt för mer sårbara personer som man kommer i kontakt med senare.
Försök att upprätthålla rutiner för att må bra om du eller en anhörig behöver stanna hemma en period. Generellt mår människor bättre om de får social kontakt, underhållning och, om de är friska, fysisk rörelse. Gå upp på morgonen, ta på dig kläder och följ de vardagsrutiner du kan.
Videosamtal och sociala medier kan vara ett sätt att fortsätta vara social med vänner och anhöriga. Vad gäller sociala medier, engagera dig aktivt i samtal med dina vänner på medierna och se upp med att fastna i ett passivt scrollande.
Om du är frisk men behöver vara hemma kan du röra på dig för att motverka uttråkning och nedstämdhet. Underhållning som spel, filmer eller pyssel motverkar uttråkning och distraherar från ångest eller oro.
3. Hantera sjukdom
Om du eller någon annan i din närhet är smittad så innebär detta en extra påfrestning. Då behöver man ta hand om sjukdomen på ett så bra sätt som möjligt. Om du är osäker på hur du kan göra det, sök information från officiella källor –även om det finns många goda tips på webben löper vi alla risk att få felaktig information.
Exempel på goda källor är webbplatserna för Folkhälsomyndigheten och Vårdguiden, eller att vid behov ringa 1177 eller 113 13. Din region och din kommun har förmodligen också god information som är specifik för just där du bor. Krisinformation.se innehåller också aktuell och bekräftad information.
Dessa beteenden handlar också att hjälpa andra som är sjuka, exempelvis genom att gå ärenden åt andra eller att stödja personer i karantän genom att höra av sig eller ge stöd på annat sätt. För att detta ska fungera på bästa sätt är det klokt att redan innan du är sjuk prata med andra om hur ni kan göra tillsammans för att hjälpas åt.
4. Mobilisera tilltro och motståndskraft.
En helt annan slags smitta som sprids lika fort eller fortare än spridningen av coronavirus är spridningen av oro och rädsla. För att motverka denna spridning och istället mobilisera tilltro och motståndskraft finns det några saker att tänka på.
Prata med vänner och familj om vad ni kan göra. Det finns saker som är oförutsägbara och saker vi kan kontrollera – resonera om de saker ni kan kontrollera.
Försök att inte överkonsumera nyheter och sociala medier, vilket kan bidra till en spiral av ökande oro. Ta paus från media ibland och gör istället något som du vet att du mår bra av.
Tänk på att den bild du möter i sociala medier sällan är representativ för samhället i stort –ditt flöde är anpassat för just dig och inlägg som väcker starka känslor blir lätt populära. Sök dig till betrodda källor. Tänk också på hur du uttrycker dig offentligt på sociala medier för att inte späda på irrationella rädslor.
Det är bra att försöka behålla vanliga rutiner. Fortsätt med de saker som brukar få dig att må bra i den mån du kan, t.ex. promenera eller på andra sätt röra på dig, leka med dina barn, spela ett spel, lyssna på en ljudbok.
Du kan vara till stor hjälp för andra genom att lyssna på dem och erbjuda din hjälp vid behov.
Som förälder kan du tänka på att vara ett bra stöd för dina barn. Barn uppfattar vad som händer i världen idag och att det är bra att vara öppen för deras frågor. Frågorna behöver inte vara ett uttryck för oro, utan kan också spegla en nyfikenhet. Det gör inget att inte ha svar på alla frågor, men ni kan kanske tillsammans söka svar via betrodda källor.
Din region kan ha öppnat en krisstödstelefon eller liknande, där du kan få stöd om du upplever att det kan vara hjälpsamt att prata med en utomstående.
Till sist, vid epidemier och andra kriser behöver alla bidra. Tillsammans i samhället blir varje persons bidrag meningsfullt. Därför blir det extra viktigt att mobilisera tilltro och motståndskraft. Vårt gemensamma svar på utmaningen är av stor betydelse för samhället och det är viktigt att varje individ förstår att deras bidrag spelar roll.
Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, Uppsala universitet, 2020